Historiska kartor på nätet

Lantmäteriet har nyligen lanserat sin nya söktjänst över historiska kartor. Numera är det möjligt att se kartor i fullskärmsformat med möjlighet att zooma. En oerhörd förbättring från den tidigare varianten där man kunde se kartan i ett ca 5x5 cm stort fönster.

Storskifteskarta över Kärrabo, Söderåkra socken, Kalmar län 1799. Denna bild är emellertid tagen på den gamla goda tiden när man kunde gå till lantmäteriets lokalkontor och titta på de riktiga kartorna så mycket man ville, helt gratis.

Det finns stora mängder av historiska kartor från svenska gårdar, byar, städer, socknar och så vidare. Dessa kartor framställdes från 1600-talet och framåt och ger en god bild av hur det äldre landskapet såg ut. I kartorna gömmer sig dessutom ofta strukturer som kan vara betydligt äldre än själva kartan. Ett ovärerligt källmaterial för alla som forskar kring eller är intresserade av det äldre kulturlandskapet ur olika apekter. Äntligen en sökfunktion värd namnet, beröm till Lantmäteriet för detta!

Får man inte nog av att se kartorna på dataskärmen så kan man köpa dem digitalt eller som papperskopia. Det kan dock vara tämligen kostsamt. Skriva ut kartor ska man enligt sidan inte kunna. För den som vill göra mer gedigna forskningsarbeten är det fortfarande lite knepigare. Och dyrare. Det är mindre bra.

Länk till Lantmäteriets tjänst Historiska kartor HÄR . Kalmar län har för övrigt bra täckning av scannade kartor. Så det är bara att söka på, det finns mycket spännande att upptäcka! (Det krävs att man laddar ner ett så kallat plugin-pogram först, men det kan man enkelt göra utan kostnad). Själv fann jag sökalternativet "Avancerad sökning" enklast att använda.

Kändiskeramik

Mitt Terra Sigillata-fynd (ja det finns inte längre någon anledning att betvivla att det verkligen är Terra Sigillata) har nu börjat sätta sina spår här och var. Lokalpressen har tagit upp fyndet, tidningen Barometern har skrivt en artikel HÄR . P4:S Radio Kalmar har också nämnt skärvan i sina nyhetssändningar, HÄR . Enligt uppgift så har skärvan även nämnts av riksradion, i p1:s lunchekosändning.

"Lille Terra" har med andra ord blivit en riktig kändis på sin ålders höst. Själv har jag fortfarande lite svårt att fatta det hela. Jag väntar fortfarande på att någon ska hoppa fram och säga att han la dit skärvan på skoj eller något liknande. Trots att nära 2000 år har passerat är skärvan otroligt välbevarad. The years have been kind, som det brukar heta.

Nu återstår att få skärvan vidare utredd, närmare daterad och attribuerad. Sen ska förhoppningsvis sammanhangen klarna lite i alla fall. Man skulle ju verkligen vilja få till en utgrävning också, men sånt är lite knepigt förståss. Det är ju allt det här med pengar och tillstånd osch så vidare. Så för ögonblicket får "lille Terras" stolta och ännu förvånade upptäckare hålla till godo med kändisskapet. Snart kommer ni se mig i innekretsarna kring Stureplan. Eller inte.

Föreläsning med ovanligt fynd

Som jag skrev om i föregående inlägg ägnades några timmar av lördagen (12 maj) åt en utomhusföreläsning om gravar och järnålder i anslutning till några gravfält norr om Söderåkra. Vädrets makter var vänligt inställda och den i perfekt tid anländande solen hade knappast färdats med SJ. De dryga 20 personer som dök upp för att lyssna visade sig vara en intresserad och tacksam publik. Att döma av de många åhörare som kom fram för att tacka för en lärorik och givnade föreläsning så får jag - jantelagen till trots - dra slutsatsen att jag lyckades tämligen väl i mitt värv.


Några av dem som kom för att lyssna på mig när jag höll låda, här i full färd med att utforska gravfältet Hästhagen - Raä nr 10.

De besökta gravfälten blev fler än vad jag rapporterade i föregående inlägg. Hästhagen (Raä 10. Söderåkra socken) var fösta anhallt. Här stod tre undersökta gravar med fynd av bl a en romersk silverdenar och fingerringar i sliver och guld i folus. Kopplingen mellan gravfältet och en boplats från romersk järnålder - för övrigt en av de första platser i Sverige där råg har odlats i mer omfattande skala - och en järnframställningsplats som i stor skala varit aktiv mellan 400-200 f Kr gjorde platsen extra tacksam att prata om. Efter obligatorisk fikapaus besöktes planenligt gravfälten vid Getabacken (Raä 66, Halltorp socken och 4, Söderåkra socken). Här var gravarna tämligen svåra att upptäcka, men vi gjorde vårt bästa. Som lite kompensation avslutades dagens aktiviteter vid gravfälten Raä 104 och 9 (Söderåkra socken) som bestod av flera resta stenar och en mycket prydlig skeppssättning.

Skeppssättningen Raä nr 9 var ett vackert exemplar som väckte mången åhörares förtjusning.

Att hålla föreläsningar ute i naturen vid de faktiska fornlämningarna kan bjuda på en del överraskningar. Det ser inte alltid ut som man tänkt sig eller minns det. Det kan understundom ställa till en del oreda. Den största överraskningen denna dag var emellertid en rotvälta på gravfältet nr 66. Rotvältan tycktes inte ha berört någon anläggning, men ändå låg där en liten keramikskärva. Och inte ser det ut att vara vilken keramikskärva som hellst! Trots mina tämligen bristfälliga erfarenheter av den här typen av keramik, så ser det ändå ut som... Terra Sigillata!! Det verkar ju onekligen för bra för att vara sant, så om någon kan identifiera biten som en blomkruka från 1952 så kommer jag inte att bli förvånad. Med andra ord: alla keramikexperter, se hit!! (Bilden nedan).

Så kan det gå en vacker dag i maj på den fagra Möreslätten.

Hit eller shit? Keramikskärvan ser ut som Terra Sigillata, importkeramik tillverkad i romariket. Men är det möjligt, jag kan naturligtvis vara ute och cykla fullständigt. Så alla som har koll på sådan här keramik, hör av er!!!

Gravfälten är sökbara i fornminnesregistret HÄR . Välj sökfältet RAÄ-nummer och fyll i sockennamn och fornlämningens nummer, t ex Halltorp 66:1.

Föreläsning vid Söderåkra

Lördagen den 12 maj kommer jag att hålla utomhusföreläsning vid ett par gravfält alldeles norr om Söderåkra samhälle (söder om Kalmar).

Platserna som kommer att besökas är gravfältet Hästhagen (Raä nr 10, Söderåkra sn) och Getabacken (Raä nr 66, Halltorp sn och 4 Söderåkra sn). Vid Hästhagen finns ett 20-tal gravar. Undersökningar av några få av dessa har skett vid ett par tillfällen, dels 1934 och dels 1998-99. Trots knapphändiga fynd påträffades bl a några fingerringar av guld och silver, pärlor, en romersk silverdenar m m. Gravfältet har huvudsakligen varit i bruk under förromersk - romersk järnålder (500 f Kr - 400 e Kr). Vid Getabacken har inga undersökningar ägt rum. Även här finns ett 20-tal gravar eller mer, sannolikt till stor del ungefär samtida med de vid Hästhagen. En skeppssättning antyder dock att den södra delen av områder (Raä 4) även har dateringar till yngre järnålder.


Skepssättning vid gravfältet Raä 4. Bilden är från Söderåkra sockens första fornminnesinventering 1933. (Foto: E. Bellander).

Jag kommer att berätta om gravarna, hur de kan tolkas och hur de förhåller sig till andra fornlämningar i omgivningarna samt till järnålderns samhälle generellt. Hästhagen ligger t ex vid en undersökt boplats från romersk järnålder och en omfattande järnframställningsplats som har varit aktiv mellan 400 - 200 f Kr. Så nog finns det underlag för många spännande samband och funderingar! Bara nu vädrets makter står oss bi....

Alla som är intressrade är välkomna att delta. Samling sker vid rastplatsen vid bensinmacken i Söderåkra klockan 10:00. Spektaklet beräknas ta 2, max 3 timmar i anspråk (inklusive fikapaus). Och det är gratis!