Föreläsning i Kabbetorp

En vårföreläsning utomhus i regi av Söderåkra Hembygdsgille börjar så smått bli en tradition. Det är fjärde året i rad jag håller låda nu. I år kommer detta evenemang att gå av stapeln i Kabbetorp lördagen den 17 maj. Kabbetorp är beläget vid väg E 22 halvannan mil söder om Bergkvara (i sin tur beläget drygt 4 mil söder om Kalmar).

Kabbetorp bjuder på en fornlämningsmiljö med ursprung huvudsakligen i bronsålder, med flera rösen, stensättningar och kvadratiska stensättningar. De senare tolkas understundom som 'kulthus' och anses representera bronsålderns sociala och religiösa elit. Hur det än må vara med detta så är det i alla fall en trevlig miljö och det brukar bli några trevliga - och till min glädje ganska uppskattade - timmars föreläsning, prat och fika. Förra året kryddades föreläsningarna dessutom av mitt paradfynd av Terra Sigillata, det femte i sitt slag i Sverige. Att något liknande dyker upp i år är inte speciellt sannolikt, men man vet ju aldrig. I vilket fall kommer jag att berätta om de olika fornlämningarna och vad man kan utläsa ur dessa, det blir som sagt fokus på bronsålder, men även lite medeltid och annat smått och gott lär komma in på något hörn.

Alla som är intresserade är hjärtligt välkomna att vara med. Samling kommer att ske vid Grisbäcks väderkvarn kl 10:00. Jag är medveten om att eventuella "utsocknes" kan ha något svårt att hitta till Grisbäcks väderkvarn, men det är inte jag som valt denna mötesplats. För att hitta dit följer man väg E 22 till man en dryg halvmil söder om Bergkvara ser en avtagsväg mot Grisbäck. Snart nog kommer man att se en väderkvarn och när man tagit sig till den är man framme. Det är ganska enkelt, så låt er inte avskräckas. Jag önskar alla intresserade hjärtligt välkomna!

Bilden ovna föreställer en av de kvadratiska stensättningarna i Kabbetorp (Raä 53) som det såg ut på 1930-talet. Bilden är från den första fornminnesinventeringen i Söderåkra socken som leddes av Erik Bellander, vilken också har tagit bilden. (Ur Söderåkra Hembygdsgilles arkiv).

Borgsällskapet

För alla som är intresserade av gamla borgar av alla de slag finns nu en trevlig Internet-sida att tillgå. Det är Borgsällskapet (eller Sällskapet för svenska borgstudier) som lanserat en ny hemsida. Sällskapets syfte är att främja svensk forskning kring borgar och äldre befästningsverk, vara ett forum för forskare och en resurs för alla som är intresserade av borgar.

För närvarande kan man på sidan bl a söka efter olika typer av borgar och befästningar via karta och bli länkad till Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, finna en gedigen lista med borg-litteratur samt hitta flera intressanta länkar i ämnet.

Bilden ovan visar lämningarna av Turestorps borg i Skåne. (Foto: förf.).

Försvarskyrkor, finns de?

"Nättidskriften" InfoArtefact presenterar månadsvis nyheter och fakta om arkeologi i Sverige och i världen. I år firar InfoArtefact 10-årsjubileum och det högtidlighåller man genom att visa olika inslag från första årgången, 1998. Förutom det läskiga faktum att det har gått 10 år sedan 1998, året då jag läste D-kurs i arkeologi på Högskolan på Gotland med många trevliga minnen som följd. Och en del kunskap får man hoppas. Ja, förutom detta så kan sådana här tillbakablickar vara intressanta och roliga.

I aprillupplagan kan man läsa ett litet debattinlägg i form av en intervju med Torbjörn Sjögren (nu stiftsantikvarie vid Växjö stift) och Marit Anglert (mig veterligen fortfarande doktorand i medeltidsarkeologi - eller historiska arkeologi som det heter nu mera) angående de så kallade "försvarskyrkorna", som det ska finnas gott om i Möre och på Öland. Idag är det inte många som tror på försvarskyrkan som existerande fenomen längre. 1998 var den ståndpunkten inte fullt lika okntroversiell, även om den framförst betydligt tidigare. Texten kan läsas på InfoArtefacts sida under menyrubriken Inblick. Tyvärr verkar texten inte ha någon egen adress, så passa på, när aprill är till ända är texten förmodligen inte tillgänglig längre!

Jag har för övrigt ägnat mig själv en del åt dessa kyrkor, som numera brukar kallas "flerfunktionella kyrkor". Bland annat i en magisteruppsats i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet. Min egen åsikt? Ja mycket kortfattat går den ut på att kyrkorna och deras funktioner inte går att generalisera. Dock finns det en tendens, åtminstone för Möres del, som pekar på att de speciella "extrarum" som byggts in i kyrkorna kan knytas till lokala stormannagrupper. Många av de våningar som finns ovanpå kyrkorummen verkar ha varit ett slags representationslokaler. Den monumentala arkitekturen kan ha att göra med symboliska uttryck i en omvälvande tid då en lokal aristokrati höll på att flörlora fotfästet i regionen. Vissa kyrkor kan kanske även knytas till korståg. Men i detalj lär vi aldrig få några fullständiga svar, det saknas allt för mycket kunskap, allt för många pusselbitar är förlorade.

Södermörekrönikan

Redan förra året bloggade jag i korthet om 2007 års upplaga av Södermörekrönikan, den årssbok som i drygt 20 år utgivits av Södermöre Hembygdsgille. Nu har 2008 års upplaga kommit ut, den 22 i ordningen. Syftet med att ge ut boken år efter år anges vara att "...ge sina läsare fördjupade insikter i vad som hänt och timat i våra bygder, både i nära och mera fjärran tider, och samtidigt vara en underhållande läsning. Dessutom bör den kunna tjäna som dokumentation för framtiden". Böckerna har med åren blivit ganska populära och jag tycker att det är ett utmärkt sätt att sprida berättelser, minnen, traditioner och historia som på detta sätt också kan bevaras för framtiden.

Själv har jag haft glädjen att åter få ge ett litet bidrag, denna gång om perioden romersk järnålder (ca 0-400 e Kr) med fokus på Möre. Ett ämne som aktualiserades genom mitt eget fynd av en skärva Terra sigillata utanför Söderåkra förra året. För den som inte har eller önskar få tillgång till själva boken finns en något redigerad version av texten att läsa online, klicka här.

I övrigt består boken av 158 sidor med kortare och längre artiklar av varierande innehåll och kvalitet om allt möjligt som berör bygdens historia, mestadels lite modernare historia. Boken är som vanligt väl värd att läsas för den som är intresserad av området, bestående av Halltorp, Arby, Voxtorp och Hagby socknar. Bra av Södermöre hembygdsförening och dess driftige ordförande Lars Larsson att hålla igång det här värdefulla arbetet ännu efter 22 år!

Urminne

Viste ni att Småland och Öland har en egen arkeologisk tidskrift? Jodå, den heter Urminne och ges ut i samarbet mellan Kalmar läns museum, Jönköpings läns museum, Smålands museum och Högskolan i Kalmar. Tidskriften kommer ut med ungefär ett nummer per år sedan starten 2001. Nyligen nådde det senaste numret, 2007/6, ut till prenumeranter och andra som har koll på utgivningen.

I detta fullmatade nummer finns flera intressanta artiklar som denna gång är helt koncentrerade till Småland. Först ut är Magnus Petersson, antikvarie vid Kalmar läns museum, med en intressant artikel om gropkeramiska lokaler i Kalmar län. Fokus ligger på den undersökning som utfördes i Kvarteret Havren, i stadsdelen Djurängen i Kalmar 2001. Detta är första gången som resultaten från undersökningen publiceras, frånsett slutundersökningsrapporten som kom 2004. Här påträffades en boplats med ett hyfsat stort materila av gropkeramik, men även med inslag av stridsyxekeramik.

Denna artikel följs av ett bidrag av Dag Widholm som berör ett annat fynd från samma stadsdel i Kalmar, nämligen en järnkittel från yngre järnålder som påträffades vid en utgrävning 1990. Kitteln låg i fyllningen av vad som visade sig vara ett grophus, C 14-daterat till mellan 260-550 e Kr. Hela boplatsen daterades till mellan 200 f Kr - 690 e Kr. Widholm försöker i artikeln förstå kittelns funktion och innebörd genom att sätta in den i en kontext av andra fynd av kittlar och grophusbebyggelse.

Härefter är det dags att lämna Kalmarsundsregionen. De följande artiklarna börjar med att Åsa Jönsson och Alexandra Nylén behandlar resultaten av en undersökt boplats från yngre järnålder vid universitetsområdet i stadsdelen Teleborg i Växjö. Det är den första undersökningen av boplatslämningar från denna tid i Kronobergs län. Därefter lägger Per Stille fram en skiss till ett forskningsprojket som avser att belysa runstenarna i Tiohärad och deras plats i det sociala och mentala landskapet.

Anna-Carin Winkler behandlar Vallby på Visingsö, en av ytterst få undersökta medeltida byar/gårdar i Småland. Detta följs av Jan Agertz som tar upp bebyggelsen på medeltidens Visingsö till diskussion utifrån ortnamnen och 1500-talets skatte- och uppbördslängder.

Leif Häggström och Daniel Lindblad tar upp ett betydligt sorgligare, men tyvärr med jämna mellanrum aktuellt ämne, nämligen plundring av gravar och andra lämningar. Efter de berömda stormarna Gudrun och Per fick arkeologerna i Småland bråda dagar med att inventera stormskador och rädda sådant som på olika sätt förstörts. Under detta arbete upptäcktes att plundringar med hjälp av metalldetktor hade ägt rum på flera gravfält i Jönköpings län. Författarna pekar på ett förmodligen ganska stort mörkertal när det gäller plundring och att spåren av plundrarnas verksamhet ofta kan vara svåra att upptäcka. För att det ska finnas möjlighet att upptäcka dylika illdåd i tid efterlyser författarna ett samarbete mellan arkeologer, polis och framför allt från allmänheten som bor och vistas i närheten av fornlämningar.

Tidskriften avslutas med att Påvel Nicklasson lämnar ett svar i en tämligen argsint debatt mellan honom och arkeologerna vid Jönköpings läns museum. Debatten har varit av en karraktär som får min egen lilla dispyt med privatforskaren Enström här på Ahimkar att blekna till ett intet. Jag ska inte gå närmare in på saken då det förmodligen bara får som konsekvens att allmänheten stärks i sin tro på att forskare bara ägnat sin tid åt att banka varandra i skallen med sina lärda avhandlingar. Något som trots allt i övrigt mest är en myt.

För att sammanfatta: Urminne bjuder på mycket intressant läsning och rekomenderas till alla intresserade. Tidskriften kan beställas genom att man kontaktar någon av utgivarna. T ex kan man klicka på ordet Urminne i den andra meningen i detta inlägg så hittar man ytterligare information.

Forntid längs Ostkusten - arkeologiseminarium

Forntid längs Ostkusten heter ett arkeologiseminarium som kommer att äga rum i Blankaholm (tre mil söder om Västervik) den 9-10 februari i år. Bakom detta står arkeologen Michael Dahlin, numera också känd som bloggaren Misterhultaren.

Seminariet kommer som namnet antyder att handla om arkeologisk forskning och verksamhet längs Ostkusten och då i synnerhet längs Smålandskusten får man förmoda. Ett flertal forskare och andra verksamma på olika nivåer inom det arkeologiska och antikvariska arbetet kommer att delta. Det blir en serie intressanta föreläsningar (se schema nedan) men också tillfälle för umgänge och god mat. Tanken med detta är att alla som arbetar med och intresserar sig för detta områdes forntid ska kunna mötas, utbyta tankar och erfarenheter och knyta nya givnade kontakter.

Initiativet är mycket lovvärt och det hela ser ut att bli en riktig högtidsstund för alla som är intresserade av Ostkustens arkeologi. Förhoppningsvis ska jag själv delta.

Den som vill delta kan kontakta Michael Dahlin senast den 25 januari (se nedan)

Här nedanser du det preliminära schemat. Där finns också kontaktuppgifter. Klicka på schemat för att se det i större format.

Misterhultaren

En "Misterhultare", vad är det? Jo det är en benämning på en typ av grav, en spretig och diffus stensättning, ganska oansenlig och av merparten arkeologer ansedd som väldigt trist att gräva ut eftersom den normalt varken är prydlig eller innehåller några föremål. I andra regioner känd under namn som t ex "Göteborgsäcklet".

Ett exempel på en "misterhultare", denna just från Misterhult socken. (Foto: Lars Lundqvist)

Nu mera är Misterhultaren emellertid inte bara namnet på en diffus grav utan även på en nystartad blogg. Denna blogg, som förestås av arkeologen och kulturgeografen Michael Dahlin ska främst behandla händelser, forskning med mera som berör arkeologin längs Smålands nordöstra kuststräcka. Dvs Oskarshamns och Västerviks kommuner. Med andra ord kan Misterhularen kanske antas bli ungefär vad Ahimkar är för Kalmarsundsregionen.

Ett välkommet initiativ tycker jag, speciellt då detta område ofta blir oförtjänt bortglömt när det gäller arkeologi och historia. Ett område som folk (och forskare?) generellt nog inte vet så mycket om. Misterhultaren kommer därmed att fylla ett tomrum, tror jag, och det bådar gott. Alla som håller med mig om att detta är intressant och roligt uppmanas därför att genast göra ett besök hos Misterhultaren. Det kan t ex ske genom att du klickar HÄR.

Fornvännen på nätet

Nyligen var Fornvännen på tapeten här på Ahimkar. Jag beskrev Fornvännen som sveriges främsta tidskrift föra arkeologi och annan antikvarisk forskning. Men Fornvännen är inte bara sveriges främsta, utan också sveriges äldsta tidskrift för arkeologi och annan antikvarisk forskning. Det första numret kom redan 1906.

Nu har Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien (vanligen nämnd som bara Vitterhetsakademien) publicerat samtliga årgångar mellan 1906-2006 på nätet. 100 år av den främsta forskningen i mängder av artiklar, allt är med och allt är fritt tillgängligt, allt du behöver göra är att klicka HÄR.

Nog är Fornvännen en vän att räkna med!

Ny lokallitterartur

Och nu blir det reklam: Under 2007 har det dykt upp en del lokalt producerad litteratur som berör olika delar av Möre. Jag ska här kort presentera två böcker som jag själv har haft förmånen att publicera artiklar i.

En av regionens mer livaktiga hembygdsföreningar är Södermöre Hembygdsförening. Den täcker in socknarna Halltorp, Hagby, Voxtorp och Arby och leds av den kompetente och alltid mycket vänlige eldsjälen Lars Larsson. De senaste 21 åren har föreningen givit ut en årsbok, Södermörekrönikan, med artiklar om stort och smått som berör de fyra nämnda socknarna. I årets "Krönika" har jag bidragit med en längre artikel om rundkyrkan i Hagby, den bäst bevarade rundkyrkan i Sverige, och den omgivande kyrkbyn Södra Hagby. Artikeln är en något utförligare variant av en text som tidigare presenterats på AHIMKAR HÄR. Boken är på drygt 160 sidor och innehåller i övrigt en rad kortare och längre bidrag av varierad kvalite mestadels om yngre tiders historia. Årets upplaga, såväl som tidigare års "Krönikor" rekommenderas varmt till den lokalintresserade och andra som vill ta del av områdets spännande och innehållsrika förflutna.

Söderåkra Hembygdsgille är Södermöringarnas granne i söder. Föreningen, som leds av den likaledes kompetente och vänlige Östen Jannert, ger desto mer sällan ut några böcker. I år fyller hembygdsgillet emellertid 75 år, något man firat genom att ge ut en bok med artiklar som berör fröningens intresseområde - Söderåkra socken. I denna bok har jag bidragit med två artiklar, en lite längre som består av ett antal nedslag i socknens arkeologiska historia från de första spåren av mänskliga aktiviteter till lämningar som försvann för inte mer än sådär 150 år sedan. Den andra artikeln är kort och berör ett fynd av en källare och en medeltida huggstensdetalj vid Söderåkra kyrka, även publicerad HÄR. Även denna bok innehåller för övrigt diverse artiklar av varierande omfång, ämnen och kvalite. Jag rekommenderar även gärna denna bok varmt till alla eventuellt intresserade. Boken bär titeln Söderåkra Hembygdsgille 75 år. 1932-2007 och är på ca 100 sidor.

Jag är medveten om att den akademiska och professionellt antikvariska världen ibland har en tendens att se ner på hembygdsföreningar och lokala eldsjälar och amatörforskare. Det tycker jag är synd. Visst, det finns ett och annat rejält bottennapp inom amatörforskningen, men mina egna erfarenheter av de lokala hembygdsföreningarna har varit mycket positiva. Av de lokala förmågor jag haft förmånen att bekanta mig med, har många varit rejält kunniga, mycket intresserade och med god förmåga att kritiskt värdera ett källmaterial. Det gäller inte minst ovannämnda herrar Larsson och Jannert. Den "officiella" forskningen borde inte vara rädda för att söka kontakter utanför sina egna kretsar, tvärtom finns här många berikande möten och utbyten att inhämta. Dessutom är arkeologin beroende av ett gott förhållande till den så kallade "allmänheten". Om inte vår forskning och kunskap om hur det var för länge sedan var avsedd att spridas till folk i allmänhet, vad skulle forskningen då alls ha för existensberättigande?

PS: Om någon är intresserad av att få tag på nämnda böcker ska jag gärna förmedla kontakter för införskaffande, det är bara att skriva en kommentar eller skicka ett mail (adress hittar man om man klickar på "View my complete profile" i menyn till höger). DS.

The Your Nearest Site carnival online

(På svenska nedan)

Martin on Aardvarchaeology has now put his one off blog carnival Your nearest site online. Martins idea of this carnival was to let fellow bloggers around the globe describe thire nearest archaeological site, send him a link and then put it all together as a sort of blog event, i e a blog carnival.

10 bloggers responded and now you can read abot their nearest sites throug the links on Martisn blog. I am one of those, as i thought it was a fun idea. I´m also honoured to see that Martin choosed my pic to be the presentation picture of the whole thing. So check it out (see link above)!!

---------

Martin har nu släppt sin engångs bloggkarneval "Your nearest site" online på sin blogg Aardvarchaeology. Iden var att låta andra "medbloggare" i valfri omfattning berätta om den fornlämning som ligger närmast där de bor och sedan slå ihop det hela till en slags "blogg-happening" (det är det som kallas bloggkarneval). Jag tyckte det var en kul ide så jag skickade ett bidrag och så gjorde 9 andra bloggare. Du kan se alla länkarna genom att klicka på de markerade orden Your nearest site i den engelska texten ovan.

Karttjänst för fornlämningar i Kalmar län

WebHGIS är namnet på en ny söktjänst där man kan se alla registrerade fornlämniongar i Kalmar län utmärkata på kartor. Tjänsten tillhandahålls av länsstyrelsen i Kalmar län och kan nås via deras hemsida eller genom att klicka på ordet WebHGIS som inleder denna text.

Kartorna har flera olika funktioner. Man kan zooma in och ut, välja de områden man vill titta på, sortera mellan att se "punkt" (enstaka fornlämningar eller lösfynd), "linje" och "yta" (fler fornlämningar eller fornlämning som täcker större yta, t ex en boplats). Det är också möjligt att klicka på fornlämningsmarkeringarna på kartan och bli direktlänkad till det digitala fornminnesregistret FMIS, som tillhandahålls av Riksantikvarieämbetet. Kartorna går även att skriva ut. Bland mycket annat.

Detta är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av eller på något sätt vill bedriva forskning som berör fornlämningarna i Kalmar län. All heder åt länsstyrelsen för den här möjligheten!

Så gå nu dit, utforska tjänstens möjligheter och gläd dig sedan åt denna resurs! (Obs: tjänsten kan vara periodvis beroendeframkallande för fornminnesnördar).

Historiska kartor på nätet

Lantmäteriet har nyligen lanserat sin nya söktjänst över historiska kartor. Numera är det möjligt att se kartor i fullskärmsformat med möjlighet att zooma. En oerhörd förbättring från den tidigare varianten där man kunde se kartan i ett ca 5x5 cm stort fönster.

Storskifteskarta över Kärrabo, Söderåkra socken, Kalmar län 1799. Denna bild är emellertid tagen på den gamla goda tiden när man kunde gå till lantmäteriets lokalkontor och titta på de riktiga kartorna så mycket man ville, helt gratis.

Det finns stora mängder av historiska kartor från svenska gårdar, byar, städer, socknar och så vidare. Dessa kartor framställdes från 1600-talet och framåt och ger en god bild av hur det äldre landskapet såg ut. I kartorna gömmer sig dessutom ofta strukturer som kan vara betydligt äldre än själva kartan. Ett ovärerligt källmaterial för alla som forskar kring eller är intresserade av det äldre kulturlandskapet ur olika apekter. Äntligen en sökfunktion värd namnet, beröm till Lantmäteriet för detta!

Får man inte nog av att se kartorna på dataskärmen så kan man köpa dem digitalt eller som papperskopia. Det kan dock vara tämligen kostsamt. Skriva ut kartor ska man enligt sidan inte kunna. För den som vill göra mer gedigna forskningsarbeten är det fortfarande lite knepigare. Och dyrare. Det är mindre bra.

Länk till Lantmäteriets tjänst Historiska kartor HÄR . Kalmar län har för övrigt bra täckning av scannade kartor. Så det är bara att söka på, det finns mycket spännande att upptäcka! (Det krävs att man laddar ner ett så kallat plugin-pogram först, men det kan man enkelt göra utan kostnad). Själv fann jag sökalternativet "Avancerad sökning" enklast att använda.

Föreläsning vid Söderåkra

Lördagen den 12 maj kommer jag att hålla utomhusföreläsning vid ett par gravfält alldeles norr om Söderåkra samhälle (söder om Kalmar).

Platserna som kommer att besökas är gravfältet Hästhagen (Raä nr 10, Söderåkra sn) och Getabacken (Raä nr 66, Halltorp sn och 4 Söderåkra sn). Vid Hästhagen finns ett 20-tal gravar. Undersökningar av några få av dessa har skett vid ett par tillfällen, dels 1934 och dels 1998-99. Trots knapphändiga fynd påträffades bl a några fingerringar av guld och silver, pärlor, en romersk silverdenar m m. Gravfältet har huvudsakligen varit i bruk under förromersk - romersk järnålder (500 f Kr - 400 e Kr). Vid Getabacken har inga undersökningar ägt rum. Även här finns ett 20-tal gravar eller mer, sannolikt till stor del ungefär samtida med de vid Hästhagen. En skeppssättning antyder dock att den södra delen av områder (Raä 4) även har dateringar till yngre järnålder.


Skepssättning vid gravfältet Raä 4. Bilden är från Söderåkra sockens första fornminnesinventering 1933. (Foto: E. Bellander).

Jag kommer att berätta om gravarna, hur de kan tolkas och hur de förhåller sig till andra fornlämningar i omgivningarna samt till järnålderns samhälle generellt. Hästhagen ligger t ex vid en undersökt boplats från romersk järnålder och en omfattande järnframställningsplats som har varit aktiv mellan 400 - 200 f Kr. Så nog finns det underlag för många spännande samband och funderingar! Bara nu vädrets makter står oss bi....

Alla som är intressrade är välkomna att delta. Samling sker vid rastplatsen vid bensinmacken i Söderåkra klockan 10:00. Spektaklet beräknas ta 2, max 3 timmar i anspråk (inklusive fikapaus). Och det är gratis!

Sida om historia i Kalmar län

Kulturarvsportalen / Kulturarv i Kalmar län är en sida som är tänkt att samordna och sprida kunskap om just kulturarvet i Kalmar län. Här kan olika kulturinstitutioner samordnas, museer, bibliotek, hembygdsföreningar, skola och högskola, antikvariska myndigheter och så vidare. Syftet är att kulturarvet ska bli mer tillgängligt, olika ämnen ska kunna presenteras och diskuteras och intresset för historian på så vis ökas.

Sidan som drivs av Kalmar läns museum och Kalmar läns hembygdsförbund är under uppbyggnad. Bland annat ska det finnas platse där olika ämnen som arkeologi, historia, byggnadsvård m m ska kunna presenteras och diskuteras.

Jag har fått uppdraget att skriva om arkeologi och har nu publicerat mitt första bidrag, en berättelse om Bockekulla, en okänd fornlämningsmiljö i sydligaste Möre. Annars är tanken att mina bidrag till Kulturarvsportalen ska ha ungefär samma syften och upplägg som här på AHIMKAR. Att sprida kunskap, förmedla nyheter och ta upp ämnen till diskussion inom främst ämnet arkeologi.

Ta gärna en titt på Kulturarvsportalen. Förhoppningsvis kan sidan med tiden bli en bra resurs för alla som jobbar med eller intresserar sig för det som kallas "kulturarv".