tag:blogger.com,1999:blog-34201715.post3680233077922069130..comments2023-08-15T02:40:36.760-07:00Comments on AHIMKAR: Kalmar - Birka, en bokrecensionPierrehttp://www.blogger.com/profile/01603208063437647695noreply@blogger.comBlogger10125tag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-44562080796358642212012-08-07T07:36:27.350-07:002012-08-07T07:36:27.350-07:00Nu har en annan person tyckt sig hitta ett Birka, ...Nu har en annan person tyckt sig hitta ett Birka, byggt på romerska måttenheter vid Bråviken i Östergötland.<br /><br />http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5520.0.html<br /><br />http://barnstenshamnen.files.wordpress.com/2012/08/bc3a4rnstenshamnen-rac3a4.pdfAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-58938864321684453162008-06-05T15:11:00.000-07:002008-06-05T15:11:00.000-07:00Anonymus: mycket intressanta uppgifter, tack för a...Anonymus: mycket intressanta uppgifter, tack för att du delade med dig av dem. Det ligger uppenbarligen en hel del i talesättat "intet är nytt under solen"...Pierrehttps://www.blogger.com/profile/01603208063437647695noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-28643289008011166072008-05-31T06:29:00.000-07:002008-05-31T06:29:00.000-07:00Hej!Snubblade av misstag över debatten och recensi...Hej!<BR/>Snubblade av misstag över debatten och recensionen av Stig Enströms bok. Fantastiskt osammanhängande och vansinniga resonemang. Jag tänker inte gå in i den klassiska debatten om lokala forndårars rätt att tycka vad de vill eller försvara någon så kallad vetenskap från ohämmade stollerier. <BR/>Min reflektion är att vissa idéer aldrig dör. Tanken på att Birka skulle ha legat vid Kalmarsund har jag hittat så tidigt som i ett brev 1821 från den framstående fornforskaren Johan Wallman till kollegan Abraham Ahlquist. Ahlquist slog på stora trumman för detta medan Wallman bara något år senare helt tog tillbaka sin hypotes. <BR/>1846 tog Peter Wieselgren upp Wallmans idé i sin bok om Småland. Dessa fantasifulla skriverier ledde till att Gustaf Sylvander fick pengar av Vitterhetsakademien för att gräva vid Birkenäs. Sylvander sökte därefter pengar från Akademien för att trycka sin grävningsrapport och tillhörande teorier. Skriften bedömdes av den stackars Wallman, ledamot i kadmein, som fortfarande ångrade vad han skrivit till Ahlquist. Wallman sågade Sylvanders manus efter fotknölarna. Wallman var förmodligen sin tids bäste fornforskare och lokaliserade Birka till Mälardalen baserat på de skriftliga källorna. Eftersom de argument Enström använder i sin bok i grund och botten verkar vara av samma art som Wieselgrens/Sylvanders, borde han ha läst Wallmans utlåtande och sparat (enligt uppgift) 16 år och 300.000 kr för att lägga på något mer givande än att skriva en bok som redan för 150 år sedan setts som stollerier. <BR/>Wallman planerade därefter att publicera ett större arbete om Birka där han skulle gå i detaljerat svaromål mot Wieselgren/Sylvander, men avled innan arbetet var färdigt. <BR/>Hans utlåtande om Sylvanders bok finns bevarat. Genom sökningar i arkiv har jag hittat delar av hans skrift om Birka som betraktats som försvunnen. Egentligen säger Wallman där allt som behövs för att vederlägga Enström. Den stackars Wallman hade vänt sig i sin grav om han vetat att hans förhastade brev till Ahlquist fortfarande spökar!<BR/>En knorr är att Wallman och hans generation av fornforskare numera ses som vansinniga forndårar. Gränsen mellan vetenskap och annan verksamhet är inte så glasklar som man kanske skulle vilja hoppas.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-61105478690688005412008-01-31T07:32:00.000-08:002008-01-31T07:32:00.000-08:00Tack Åsa för ditt stöd. Sådant här har tydligen en...Tack Åsa för ditt stöd. Sådant här har tydligen en tendens att röra upp känslorna. Som du skriver, det har funnits många spännande, intressanta och fullt verkliga platser. Men alla kan inte ha varit Birka och varför skulle de behöva vara Birka för att vara intressanta? <BR/><BR/>Och varför det är så viktigt att Ansgar kommit till alla möjliga platser förstår jag inte. Man kan ju undra hur stor roll Ansgar egentligen spelade? Förmodligen en tämligen begränsad sådan. Att Hamburg-Bremer-stiftet sedan var bra på att basunera ut saker och göra propaganda är ju en annan sak.Pierrehttps://www.blogger.com/profile/01603208063437647695noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-20732543510704474372008-01-29T02:23:00.000-08:002008-01-29T02:23:00.000-08:00PUH!All heder åt dig Pierre som verkligen tog dig ...PUH!<BR/>All heder åt dig Pierre som verkligen tog dig tid till detta, och som besvarar Enströms kommentarer med eftertanke, respekt och kompromisslös vetenskaplighet.<BR/><BR/>Jag kan inte kommentera boken eftersom jag inte läst den. Vill bara beklaga två saker i allmänhet, som man stöter på lite för ofta:<BR/>1. Att amatörarkeologer/historiker så ofta målar upp en nidbild av "etablissemanget" och "forskarna", utan att förstå att vi är intresserade, passionerade och begrundande människor vi med - inte del i ett mörkt brödraskap á la DaVinci-koden. Det finns verkligen ingen förhärskande konsensus inom forskarvärlden som bara de utomstående bekämpar. Det stöts, blöts och debatteras dagligen - och att ta kritik ingår som ett brev på posten. Om något så får amatörentusiasterna långt fler frikort än de som har detta som ett yrke.<BR/>2. Varför denna besatthet med det där j-a Birka!?! Tänk om människor kunde vara stolta och intresserade av sin region utan att nödvändigtvis hitta Birka under varje torvplätt, från Umeå till Uddevalla. <BR/><BR/>Så klart att det fanns bosättning under vikingatid i området. Det fanns bosättning där sedan isen försvann. Birka är inte Camelot, eller Atlantis, det var en riktig plats och det fanns många, många, många andra riktiga och viktiga platser runtom Sverige. Tänk om lite fler entusiaster kunde bli mer som forskarna - och lära sig se och uppskatta sin fantastiska förhistoria även om en tysk munk aldrig snubblat iland just där...tingotankarhttps://www.blogger.com/profile/00015999491350967203noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-30604453643507332062008-01-27T15:37:00.000-08:002008-01-27T15:37:00.000-08:00Tack ska du ha Stig för att du tagit dig tid att ä...Tack ska du ha Stig för att du tagit dig tid att ännu en gång bemöta mina synpunkter. Och visst borde jag ha läst din bok innan jag fällde utslag, du har rätt. Men till sak:<BR/><BR/>Grophuset: det är många "om". Dessa "om" präglar väl egentligen över huvud taget mycket av kalmarområdets järnåder. Vi vet inte mycket och det vi vet är fragmentariskt och ofta osäkert. Om vi får tro de C 14-prover som togs under utgrävningen så är grophuset äldre än de grophus som undersöktes på Öland, vid Övra Wannborga. De senare är daterade till 600-800. Säkert har det funnits en bebyggelse i området runt Kalmar redan under äldre järnålder. Flera av gravarna på gravfälten synes ju vara från äldre järnålder. Det kan även nämnas att en del anläggningar vid utgrävningen i kv Havren, Djurängen, söder om Djurängsbackarna kunde dateras till äldre järnålder. Sammantaget är materialet dock ännu för litet för att tillåta några långtgående tolkningar, tyvärr. Inte heller du kommer undan detta faktum. <BR/><BR/>Seglingstider: Jag borde läsa den boken. Men konstigt är det icke desto mindre. Erfarenheter med en enkel farkost rekonstruerad efter sten- bronsåldersmodell har visat att man med en sådan, gynnsamma vindar förutsatt, skulle kunna ha färdats från Gotland till Skåne på tre dagar. Ett skepp på vikingatiden borde rimligen varit effektivare än en seglingsbar sten-/bronsålderskanot? Talar vi om vikingaskepp anses ju dessa vara snabbseglade. Du nämner en genomsnittlig fart på 4,5 km/h. En genomsnittlig människa promenerar fortare. Var vikingatidens skepp verkligen så usla?<BR/><BR/>Seglingsleder: du har säkert flera poänger. Men alla de faktorer som vi diskuterar är dåligt utredda. Det skulle behövas undersökningar för att kunna klarlägga de verkliga förhållandena. En tydlig kunskap om landhöjning och havsnivåer, men också som du helt riktigt nämner av hur landskapet har förändrats sedan vikingatid. Till vi har den kunskapen blir det ju bara hypoteser och spekulationer och frågan är om det leder någon vart?<BR/><BR/>Gravarna: På 70-talet fanns det inga starka krav på arkeologiska insatser i samband med stora byggprojekt. Tråkigt nog. I slutet på 90-talet fanns det dessbättre sådana krav. När E 22:an byggdes om mellan Hossmo och Påboda (vid Söderåkra)undersöktes flera gravfält vilket gav ny kunskap om gravarnas former och kronologi. Det är detta som lagts till grund för en ominventering av gravarna runt Kalmar och att man omvärderat deras kronologi. Naturligtvis finns det osäkerhetsfaktorer och åter igen: det behövs mer källmaterial, dvs fler utgrävningar. Av allt vi vet idag medger gravfälten kring kalmar dock inte underlag för en större stadsbildning.<BR/><BR/>Spår av stad: som du vet är Lundaslätten i princip 100% uppodlad eller bebygd. Uppåkras gravfält torde väl ha odlats bort. Men en del av de oändliga mängder fynd som detekterats fram skulle ju måhända kunna komma från bortodlade gravar. I Kalmar saknar vi då spår av en bortexploaterad stad OCH en stor mängd gravar, varav inga spår har på något vis dokumenterats? Det blir ju ännu mera märkligt. Den yngre järnålderns byar kring Kalmar har antagligen inte varit så små, lägg därtill en bebyggelse från äldre järnålder av okänd storlek som har brukat sammma gravfält. Under alla hundra år räcker bara det antagligen för att resultera i gravfälten. Även här återstår det mesta att ta reda på.<BR/><BR/>Fröberg: "benjakterna" är intressanta. Men vi vet varken exakt var det grävts eller till vilken tid benen ska dateras.Det bevisar således, som du själv verkar vara inne på, ingenting åt vare sig det ena eller andra hållet om man inte med arkeoloiska undersökningar kan finna belägg.<BR/><BR/>Ölands borgar. Någon organisation har legat bakom dem. Men inte nödvändigtvis en enda gemensam sådan. När det gäller Öland kan man peka på det faktum att ön har ett oerhört mycket rikare arkeologiskt materila än fastlandssidan. Det verkar ha gått bättre för stadens försvarare än för stadsborna själva. Hur ska man förklara det?<BR/><BR/>Till slut Stig: vi verkar ju vara rörande överens om att det behövs betydligt mer grundforskning i fält, närmare utredningar och förnyade genomgångar. Ditt arbete vilar på svag empirisk grund och min kritik av att du skapar hypoteser baserade på andra hypotetiska tolkningar av det källmaterial som finns kvarstår. Det saknas underlag, ändå hävdar du att din tolkning är sann, varför?<BR/><BR/>Låt oss hoppas på att intresset för Kalmarområdets äldre historia ska växa och att resurser för arkologiska studier på något vis ska komma fram. Kan din bok bidra till det så är det utmärkt! Observera att jag inte är en motståndare till möjligheten att Kalmar kan ha haft en föregångare i sig. Men jag står fast vid att Kalmar-Birka saknar stöd i källorna. Men om din hypotes mot alla ods skulle visa sig ha någon bärighet och en riktig, oerhört stark bevisning (en sådan måste nämligen till) skulle belägga den, då skall jag bli den förste att jubla!Pierrehttps://www.blogger.com/profile/01603208063437647695noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-44250962046253647842008-01-27T12:00:00.000-08:002008-01-27T12:00:00.000-08:00Jag tar gärna emot argument som är kritiska men sa...Jag tar gärna emot argument som är kritiska men sakliga. Jag förväntar mig inte att alla skall omvändas på ett par månader men däremot att man läst boken innan man yttrar sig. <BR/><BR/> Grophuset. Fredmans redogörelse om järnkitteln är full av ”om dateringen stämmer”. ”Om den stämmer” så är grophuset äldre än grophusen på Öland. ”Om den stämmer” är kitteln äldre än jämförbara fynd. Om dateringen stämmer innebär ju det att det hela blir ännu bättre. En stor boplats från folkvandringstid, i utkanten av den stora Bergaplatån, det är helt i min smak. <BR/><BR/> Seglingstider. Du har frågat sjövana människor om seglingstider på vikingatiden. Jag ber dig, läs boken om expedition Holmgård. Den heter; ”Expedition Holmgård. Vikingabåten Aifurs färd från Sigtuna till Novgorod”. Den är utgiven av Sigtuna Museer 1994. <BR/> Jag hade fel om medelvärdet per dygn. I boken ”En vikingafärd genom Ryssland och Ukraina” som är den andra boken om Expedition Holmgård och som kom ut 1998 finns på sidan 40 en summering av de två färder man genomförde med båten Aifur. Om första resan som man gjorde 1994 skriver man följande; ”Genomsnittlig distans per dygn, vilodagar inräknade, var 33,7 km. Genomsnittlig fart var 4,5 km/tim”. Jag räknade fel och påstod att man klarade 40km per dygn med vilodagar inräknade. Hur som helst, på vikingatiden kunde man inte segla på 5 dagar från Skåne till Sigtuna . <BR/><BR/> Seglingsleder. På sidan 42 i min bok kan du se en del av vattnet som rinner ut från trångsundet. Där kan man fortfarande segla med blekinge-ekor. På sidan 222 ser du ytterligare en bild från själva Trångsundet. <BR/> Seglingsleder har inte bara att göra med havsnivåer och landhöjning. Även de stora utdikningar man utförde på sjuttonhundratalet och artonhundratalet spelar in. Skulle man gräva bort matjorden från Kalmar dämme och upp till Trångsundet skulle man även idag kunna segla där. Jag förstår fortfarande inte vad fynd från äldre järnåldern, omkring gamla staden vid slottet, har med seglingsleden till Trångsundet att göra. <BR/><BR/> Gravarna. Varför skulle jag underkänna hela E22-projektet?<BR/>E22:an byggdes 1970-72 genom Trångsundets inlopp utan att man gjorde några utgrävningar där. <BR/><BR/> Spår av stad. Uppåkra har en gigantisk boplats under en åker, men inga gravar. Kalmar har stora gravfält men ingen boplats. Var bodde de människor som ligger i gravarna runt Kalmar?<BR/><BR/> Fröberg. Jordägarna hyrde ut mark till människor som ville gräva efter ben. Säkerligen skedde detta överallt runt Kalmar där man kunde förvänta sig djurben såväl som människoben. Ingen vet var. Endast utgrävningar kan ge besked.<BR/><BR/> Ölands borgar. Det finns många hypoteser om dessa. Byggandet måste ha skett i organiserad form. <BR/><BR/>Pierre said; ”Jag skulle för övrigt rekommendera en prospektering med magnometer på de platser där det är möjligt, för att se om någon bebyggelse finns där. Kombinera sedan detta med metalldetektering och provgrävning.” <BR/>Stig said:Precis vad jag hoppas på.<BR/><BR/>Stig EnströmStig Enströmhttps://www.blogger.com/profile/07677010123880402046noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-81092243538396921932008-01-23T18:04:00.000-08:002008-01-23T18:04:00.000-08:00Bäste stig! Först och främst tack för att du tog d...Bäste stig! Först och främst tack för att du tog dig tid att bemöta min "recension" som du uppenbarligen funnit helt meningslös. Nu när vi har kastat respektive pajer på varandra kanske vi kan ägna den korta tid som är oss utmätt i jordelivet åt sakfrågorna. Det är ju trots allt du själv som efterlyst debatt? Jag förstår att du anser dig stå oändligt högt över mig, det får jag leva med, det är inget att göra åt. dessutom får man ju som du själv skriver ta lite stryk när man är så oförskämd att man vågar sticka ut hakan och ha en åsikt. Men som jag nu tycks vara den ende som försökt att förhålla mig till din bok ur ett vetenskapligt perspektiv så får du hålla tillgodo med detta bottenskrap tills vidare. Jag misstänker att landets professorer har annat att ägna sin tid åt.<BR/><BR/>Nåväl, som du kanske såg i min text har jag inte klandrat dig för det källmaterial du använder, ej heller för att du inte talat om vilka källorna är. Det jag kritiserade var DINA TOLKNINGAR av dessa källor. <BR/><BR/>Jag har heller ingen anledning att betvivla din lokalkännedom. Ditt arbete med lanskapsmodellen visar klart att du har synat området rejält i sömmarna. Det är bra. (Nu kommer ju för all del jag också bevars från dessa Mörebygder, men säkert är din lokalkännedom om Kalmar mycket större än min). Jag vågar dock begåva mig med att känna det litterära landskapet betydligt bättre, dvs de akademiska texterna. Sålunda vet jag att du också ryckt loss bitar ur dessa som kan tas som stöd för din hypotes. Och det ger DITT bygge slagsida.<BR/><BR/>Om tänkeboken: har du och professorerna von Friesen och Person rätt så är det givetvis ett starkt argument för att Kalmar har haft en föregångare. Ett bevis. Men det är ju heller inte en ny tanke att Kalmar skulle ha haft en föregångare. Det hjälper heller inte i stort om vi inte kan belägga den äldre staden arkeologiskt. Först då kan vi korrekt bedöma vad för typ av ort det varit fråga om och var den varit belägen osv.<BR/><BR/>Grophuset: Som du säkert förstår har jag läst Fredmans artikel i Kalmar län 1993. Du skriver ju själv att Fredman daterar den till folkvandringstid. Bebyggelsen har enligt c 14-proverna övergivits under 600-tal. Det stämmer också bra med vad vi i övrigt vet om övergången mellan den äldre och yngre järnålderns samhällsorganisation och brottet mellan ett äldre och ett yngre system. Kitteln låg i fyllningen till grophuset och bör ha hamnat där när grophuset övergavs. I vart fall före vikingatid. Att grophuset är en del av en större boplats vars centrala delar legat utanför undersökningsområdet är självklart. Att du förutsätter att jag är bakom flötet må vara hänt, men någon måtta får det vara.<BR/><BR/>Att genomgången av äldre skrifter är lång och snårig var en oavsiktlig kritik. Där har du missförstått mig. Jag förstår att en sådan genomgång måste bli tung, men det ändrar inte ätt den är lång och snårig. <BR/><BR/>När det gäller de skriftliga källorna vill jag som sagt lämna över en ordentlig genomgång av dina tolkningar till historikerna och språkvetarna. Jag är arkeolog, jag sysslar med materiella lämningar, landskap, platser och föremål.Att du kan ha några poänger är ju möjligt. Speciellt är detta med Hiltin/Johannes. Det skriver jag ju i huvudtexten men det har du nog "missat". När det gäller seglingstiderna måste jag tro på dem som har seglat mycket och har stor sjövana. Jag kan inte bara förutsätta att de hela sina liv har drömt hur lång tid det tar att förflytta sig från plats A till plats B. Varför skulle jag förutsätta att de ljuger? Jag skulle mycket gärna vilja veta varför det tog Expedition Holmgård" så infernaliskt lång tid att segla över Östersjön.<BR/><BR/>Seglingsleder: har du verkligen läst på? Du har inga som helst hållbara belägg för att det gick att segla upp i trångsundet. Inte om du inte gör en klar utredning över havsnivåer och landhöjning under den aktuella perioden och kan bevisa att vattnet stod tillräckligt högt för att medge en betydande hamnanläggning under vikingatid. Koncentrationen av fynd från äldre järnålder i och omkring medeltidens stadsområde är stor nog för att inte vara en slump. <BR/><BR/>Gravarna: De siffror jag rör mig med är en uppskattning, jag har inte gett sken av något annat. Det är dock en kraftig avrundning uppåt och det blir ändå inte ett underlag för en stad av stora mått. Dina egna siffror är ju likaledes högst spekulativa. Dateringarna bygger på de senare årens arkeologiska resultat från Möre. Du måste med andra ord underkänna hela E 22-projektet och den kompetens som var knuten till detta, länsmuseet såväl som externa arkeologer med stor kompetens. Men visst behövs det mer kunskap, mycket mer kunskap.<BR/><BR/>Att en stad inte skulle lämna några arkeologiska spår är och förblir en viktig kritisk synpunkt. En stad av typen Birka eller Uppåkra avsätter som du vet enorma mängder fynd. Och du ska inte förutsätta att "vanligt folk" inte kan göra fynd, hur ska du annars förklara att alla museisamlingar bågnar av fynd som genom åren gjorts av helt vanliga människor?? <BR/><BR/>Angående Fröberg: du talar i boken själv om kyrkogårdar och ger intryck av att benen skulle ha påträffats närmare Kalmar stad? Jag kan ha missförstått dig där kanske?<BR/><BR/>Dina tolkningar av ortnamn måste bedömas av ortnamnsforskare. Om inte dina tolkningar verkligen är med sanningen överensstämmande kan de dock inte tillmätas betydelse.<BR/><BR/>Ölands borgar. den hypotesen är för vidlyftig. <BR/><BR/>Ubsola: naturligtvis har jag inte varit där, ingen visste till för någon månad sedan att denna plats skulle vara av någon betydelse. Men jag ska ta mig en titt vid första bästa tillfälle. Det lär nog fler göra. <BR/><BR/>Det var några förtydliganden, fler kunde göras, mer kunde skrivas. Skulle jag fårhålla mig till allt du skriver skulle det krävas en bok till. Jag hoppas att fler kommer att nagelfara dina hypoteser för att se vad som håller måttet och vad som inte gör det, för att jag ensam ska slippa klä skott för din vrede och framför allt för att Kalmars äldre historia ska få sin rättmätiga plats i forskningen. Lyckas du med att väcka liv i den forskningen så spelar det mindre roll vad du tror eller anser dig veta. Då har du ändå åstadkommit något gott och lovvärt.<BR/><BR/>Jag skulle för övrigt rekomendera en prospektering med magnetometer på de platser där det är möjligt, för att se om någon bebyggelse finns där. Kombinera sedan detta med metalldetektering och provgrävning. Får du då inte någon indikation på stadsbebyggelse så har du antingen letat på fel plats eller så finns det ingen stad. <BR/><BR/>Vill du nu ha en debatt? Låt oss då försöka visa lite respekt för varandra trots att vi står på varsin sida av ett slagfält. Har jag förolämpat dig som person skall jag be om ursäkt. Men att dina hypoteser kritiseras får du finna dig i. Ser du något värde i att resonera med en simpel arkeolog som du tydligen anser för dum i huvudet för att få yttra sig, så hjärtligt välkommen!! Om inte, far i frid vart denna resa än må leda dig.<BR/><BR/>Till slut: märk väl att du känner mig lika lite som jag känner dig. Hade du känt mig hade du vetat att för jantelagen giver jag icke fem öre!Pierrehttps://www.blogger.com/profile/01603208063437647695noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-62155306289335916162008-01-23T11:34:00.000-08:002008-01-23T11:34:00.000-08:00Tack för dina vackra ord om min bok ”Kalmar viking...Tack för dina vackra ord om min bok ”Kalmar vikingatidens centrum”, även om de bara gäller bokens utseende och bildmässiga innehåll. <BR/> När jag första gången läste din blogg i mitten av december fann jag ingen anledning att kommentera, det sköttes alldeles utmärkt av ”mörebo”. Har man stuckit ut hakan får man tåla en del smällar. Jag kan tåla att bli kallad forndåre med stolliga och galna idéer. Jag kan acceptera att bli benämnd herr Amatörforskare och lokalfanatiker och bli hånad för att jag ägnat 16 år åt detta luftslottsbygge. Dessa uttalande säger mer om de som yttrar dem än om mig som person, särskilt som varken du Pierre eller doktoranden Åsa M Larsson vet vem jag är eller, vilket är mest skrämmande, vid den tidpunkten ens hade läst boken. <BR/> Att jag nu ägnar tid åt din så kallade recension har endast att göra med att du ger sken av att jag bara hittar på och inte ägnar mig åt källkritik. Jag är mycket noga med att tala om var forskningen kommer ifrån och vilka källorna är, källor som alla har tillgång till. Jag skall villigt erkänna att jag inte kan mäta mig med en arkeolog när det gäller att tolka fynd. Jag skulle förmodligen inte se skillnad på en keramikskärva från stenåldern och en dito från IKEA. Men när det gäller Kalmarområdets topografi finns det inte många som slår mig. Det är en av fördelarna med att vara forskare med lokalkännedom.<BR/> Nu över till det som jag reagerade mot i din kritik. För att använda en av de kapiteltitlar som finns i boken kan man säga att du läst den ”som fan läser bibeln”. Du har ryckt loss det som passar dit ändamål och lämnat det som du inte kan bemöta, vilket gör att ditt bygge får slagsida. Detta kommer de som läser boken att upptäcka. <BR/> Hossmo. Jag skriver att troligen är det så enkelt att Husaby betyder byn vid huset (kyrkan). Jag har verkligen förstått Hellbergs härledning vilken endast är en hypotes för att få Husabyarna att vara äldre än 1000-1100 tal då de flesta dateras. Husaby i Hossmo är inte belagd förrän 1515 medan Hwsamo nämns redan 1362. Det gör absolut inget om Husaby betyder kungligt förvaltningsgods, men centralorten vi söker låg inte i Hossmo.<BR/> Tänkeboken. ...des olde stades ghuet har bara en betydelse, nämligen ...den gamla stadens äga. Detta fastslog professor Otto von Friesen redan 1937 och detsamma kom professor Ingemar Persson fram till 1992.<BR/> Grophuset. Här tycker jag du skall läsa boken Kalmar län 1993. Per-Olof Fredman skriver följande, sidan 44 ”Boplatsytan under kvarteret Purjolöken har bara varit ett utkantsområde i en by eller gård av okänd storlek. Om det är här de människor bott som ligger begravada i gravfältet en bit bort, så kan det ha varit en stor bebyggelse med lång kontinuitet”. Sidan 48 ”...man med viss säkerhet kan hävda att kitteln är tillverkad under yngre järnålder...........C14-analys av kolprov från grophuset däremot indikerar en något äldre datering, med ett troligt ursprung för kitteln i folkvandringstid. Om denna stämmer är kitteln något äldre än de flesta jämförbara fynden, utom de från Medelpad”. Man vet alltså inte åldern på järnkitteln men det troligaste är att den hör hemma i vikingatid. <BR/> Attack mot den vetenskapliga forskningen? Jag visar på hur flera äldre forskare har använt de källor som finns och hur de ibland har avfärdat annan forskning utan att övertyga. Du glömmer också att jag använder äldre forskning som finns men som av olika anledningar glömts bort. <BR/> En lång och snårig genomgång av äldre skrifter? Här använder du samma ord som Östra Smålands bokrecensent Rolf Ljung. Den som läst Adam av Bremen inser ganska snabbt att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att redogöra för de fyra ”böckerna” utan att få problem. Adam berättar inte bara om Sverige så det är mycket jobb med att plocka ut de väsentligaste bitarna. Att den som inte har några förkunskaper finner det svårt att hänga med är självklart, men att du Pierre inte klarar det verkar märkligt.<BR/> Det huvudsakliga argument Enström stödjer detta på är att Adam skriver att det tog 5 dagar att segla till Birka från Skåne. Huvudsakliga argument??? Här visar du att du hoppat över och inte läst de tunga argumenten. Ett par följer här. Adam skriver: ”Skåne är den yttersta delen av Danmark och utgör en halvö. Det är nämligen omgivet av hav på alla håll med undantag av en sammanhängande landarm i öster, som utgör gräns mellan sueonernas land och Danmark”. Vidare; ”Av medlidande med deras villfarelse bestämde vår ärkebiskop, Birca som huvudort för dessa folk. Det ligger i centrum av sueonernas land, mitt emot det slaviska samhället Jumne [vid Oders mynning], och har lika långt till alla kuster vid detta hav”. Även ”Birca är en götarnas stad och belägen mitt i sueonernas land”. Kan du få dessa utsagor att stämma med några fler orter än Kalmar är du inte dålig. Dessutom invigdes Hiltin Johannes som Ärkebiskop för Birka på 1060-talet, således cirka nittio år efter att staden på Björkö hade upphört att existera. Björkö kan inte ha varit Birka.<BR/> Vad gäller seglingstid dömer du ut tidigare forskning som kommit fram till cirka 5 mil per dygn. Det praktiska experiment man gjorde 1994 ”Expedition Holmgård”, som jag hänvisar till, har du hoppat över. Här nådde man upp till 46 kilometer per dygn. Med vilodagar blev det bara 40 kilometer. Du gör en egen ”vetenskaplig utredning” genom att fråga några sjömän med erfarenhet av allt från blekinge-ekor till transatlantiska fartyg??<BR/> Kalmar ledung. Jag anser inte att Sigurd förstörde templet, jag frågar om det fanns kvar när han kom hit och om det var han som rev det, vilket är en avsevärd skillnad.<BR/> Seglingsleder. Har du verkligen läst på? Du har inga som helst belägg för att det inte gick att segla till Trångsundet på vikingatiden. Är du säker på att eldslagningsstenarna påträffats i orörda lager? Dessutom visar all forskning att medeltidsstaden inte har några anor från folkvandringstid. Man tvivlar ju till och med på att den har vikingatida anor. Varför skulle detta över huvudtaget peka på att det inte gick att segla till Trångsundet?<BR/> Gravarna. De siffror du rör dig med är högst osäkra. Dateringen likaså. En mindre kvinnograv grävdes ut mitt i Berga på 1930-talet. Den daterades till 800-talet. Endast ett trettiotal gravar är utgrävda i Kalmartrakten, av vilka de flesta är, som du själv skriver, från yngre järnålder. På Björkö är ettusenfemhundra gravar utgrävda. Nog verkar utgrävningsresurserna vara ojämnt fördelade. Vid Uppåkra utanför Lund, en betydligt större plats än Björkö, finns knappt några gravar och absolut inga gravfält. En så stor plats med en kontinuitet på tusen år borde väl ha enorma gravfält?<BR/> ”Vi känner till oerhört lite om bebyggelsen under yngre järnåldern i Möre”. Dina ord. Jag håller med.<BR/> ”Skulle då inte ett enda föremål ha rapporterats in...” Jag hänvisar åter till ”Kalmar län 1993”. Om grophuset. Sidan 44: ”Tyvärr ligger här bara några meter bort ett annat kvarter, Dillen, som byggdes innan dagens hårda krav på arkeologiska utredningar kommit till. De delar av boplatsen som funnits här, är nu till största delen utraderade”. Berga började bebyggas tidigt och att människor utan arkeologiutbildning skulle hitta saker som inte är uppenbart lätta att känna igen är föga troligt. Dessutom har inga som helst forskningsgrävningar ägt rum i Berga.<BR/> Angående stora mängder ben. Du har tydligen hoppat över avsnittet om Fröbergs lilla ”industri” som grävde upp ben runt Kalmar på 1830-talet.<BR/> ”Uppenbarligen underkänner Enström precis som många andra med stora hypoteser helt ortnamnsforskningen som vetenskap”. Helt fel. Jag använder på flera ställen ortnamnsforskningen som källa. Några få osäkra ortnamn tolkar jag om. Vissa mindre platsnamn finns ingen forskning på, så där talar jag tydligt om att jag fantiserar.<BR/> Högsby-Birka. Du har helt rätt, där finns en birkaplats. Det finns för övrigt många fler. En som jag har forskat om är den birkaplats som har legat mellan Norrköping och Söderköping. Vilken jag kommer att berätta om längre fram.<BR/> Ölands borgar. Det passar utmärkt att sueonerna uppförde de öländska borgarna långt före vikingatiden. Sueonerna betecknas av Tacitus redan omkring 98 e.Kr. som ett betydande folk.<BR/> Ubsola-templet. Jag betvivlar starkt att du Pierre har besökt denna ”oansenliga plats” som ligger strax innanför öarna Horsö, Hjälmö och Stävlö.<BR/> Ointresset för Kalmar. Du skriver att flera forskare i modern tid faktiskt har berört området. Berört är rätt ord. De har inte gått på djupet.<BR/> Med vanligt sunt förnuft. För att förstå vidden av det jag tar upp i min bok krävs mer än sunt förnuft. Det krävs att man tänker både fritt och rätt (logiskt och följdriktigt).<BR/> Det är synd att du måste vänta till slutet av boken för att ge mig ditt helhjärtade stöd. Tyvärr gör du här återigen en logisk kullerbytta. Det är ju tack vare sådana här väl underbyggda hypoteser som det finns chans att någon kan vara villig att skänka pengar till ren forskningsgrävning. Det skulle innebära att man kan komma bort från den exploateringsarkeologi, det jag kallar akutgrävningar, som 90% av alla arkeologer idag ägnar sig åt.<BR/> <BR/> I min enfald trodde jag att Jantelagen var på väg att försvinna. Men jag har fått klart för mig att det finns åtminstone två försvarare av den, en i Nässjö och en i Uppsala. Speciellt femte paragrafen tycks ni ha förkärlek för; Du skall inte tro att du vet mer än vi.<BR/> Till sist något till dig Pierre, du som gillar deviser; ”Dumhet kallas inte längre dumhet det heter alternativ intelligens” (Tage Danielsson)<BR/><BR/>Hälsningar från forndåren i Kalmar, Stig EnströmStig Enströmhttps://www.blogger.com/profile/07677010123880402046noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-34201715.post-37840346399209298832008-01-17T14:03:00.000-08:002008-01-17T14:03:00.000-08:00Bra recension. Lite lång, men då är det en bra gen...Bra recension. Lite lång, men då är det en bra genomgång av vad som skrivs och varför du tycker det är fel. Håller med om slutsatserna.<BR/><BR/>Med vänliga hälsningar<BR/>OskarUnknownhttps://www.blogger.com/profile/11313367415711135165noreply@blogger.com