Södermörekrönikan

Redan förra året bloggade jag i korthet om 2007 års upplaga av Södermörekrönikan, den årssbok som i drygt 20 år utgivits av Södermöre Hembygdsgille. Nu har 2008 års upplaga kommit ut, den 22 i ordningen. Syftet med att ge ut boken år efter år anges vara att "...ge sina läsare fördjupade insikter i vad som hänt och timat i våra bygder, både i nära och mera fjärran tider, och samtidigt vara en underhållande läsning. Dessutom bör den kunna tjäna som dokumentation för framtiden". Böckerna har med åren blivit ganska populära och jag tycker att det är ett utmärkt sätt att sprida berättelser, minnen, traditioner och historia som på detta sätt också kan bevaras för framtiden.

Själv har jag haft glädjen att åter få ge ett litet bidrag, denna gång om perioden romersk järnålder (ca 0-400 e Kr) med fokus på Möre. Ett ämne som aktualiserades genom mitt eget fynd av en skärva Terra sigillata utanför Söderåkra förra året. För den som inte har eller önskar få tillgång till själva boken finns en något redigerad version av texten att läsa online, klicka här.

I övrigt består boken av 158 sidor med kortare och längre artiklar av varierande innehåll och kvalitet om allt möjligt som berör bygdens historia, mestadels lite modernare historia. Boken är som vanligt väl värd att läsas för den som är intresserad av området, bestående av Halltorp, Arby, Voxtorp och Hagby socknar. Bra av Södermöre hembygdsförening och dess driftige ordförande Lars Larsson att hålla igång det här värdefulla arbetet ännu efter 22 år!

Urminne

Viste ni att Småland och Öland har en egen arkeologisk tidskrift? Jodå, den heter Urminne och ges ut i samarbet mellan Kalmar läns museum, Jönköpings läns museum, Smålands museum och Högskolan i Kalmar. Tidskriften kommer ut med ungefär ett nummer per år sedan starten 2001. Nyligen nådde det senaste numret, 2007/6, ut till prenumeranter och andra som har koll på utgivningen.

I detta fullmatade nummer finns flera intressanta artiklar som denna gång är helt koncentrerade till Småland. Först ut är Magnus Petersson, antikvarie vid Kalmar läns museum, med en intressant artikel om gropkeramiska lokaler i Kalmar län. Fokus ligger på den undersökning som utfördes i Kvarteret Havren, i stadsdelen Djurängen i Kalmar 2001. Detta är första gången som resultaten från undersökningen publiceras, frånsett slutundersökningsrapporten som kom 2004. Här påträffades en boplats med ett hyfsat stort materila av gropkeramik, men även med inslag av stridsyxekeramik.

Denna artikel följs av ett bidrag av Dag Widholm som berör ett annat fynd från samma stadsdel i Kalmar, nämligen en järnkittel från yngre järnålder som påträffades vid en utgrävning 1990. Kitteln låg i fyllningen av vad som visade sig vara ett grophus, C 14-daterat till mellan 260-550 e Kr. Hela boplatsen daterades till mellan 200 f Kr - 690 e Kr. Widholm försöker i artikeln förstå kittelns funktion och innebörd genom att sätta in den i en kontext av andra fynd av kittlar och grophusbebyggelse.

Härefter är det dags att lämna Kalmarsundsregionen. De följande artiklarna börjar med att Åsa Jönsson och Alexandra Nylén behandlar resultaten av en undersökt boplats från yngre järnålder vid universitetsområdet i stadsdelen Teleborg i Växjö. Det är den första undersökningen av boplatslämningar från denna tid i Kronobergs län. Därefter lägger Per Stille fram en skiss till ett forskningsprojket som avser att belysa runstenarna i Tiohärad och deras plats i det sociala och mentala landskapet.

Anna-Carin Winkler behandlar Vallby på Visingsö, en av ytterst få undersökta medeltida byar/gårdar i Småland. Detta följs av Jan Agertz som tar upp bebyggelsen på medeltidens Visingsö till diskussion utifrån ortnamnen och 1500-talets skatte- och uppbördslängder.

Leif Häggström och Daniel Lindblad tar upp ett betydligt sorgligare, men tyvärr med jämna mellanrum aktuellt ämne, nämligen plundring av gravar och andra lämningar. Efter de berömda stormarna Gudrun och Per fick arkeologerna i Småland bråda dagar med att inventera stormskador och rädda sådant som på olika sätt förstörts. Under detta arbete upptäcktes att plundringar med hjälp av metalldetktor hade ägt rum på flera gravfält i Jönköpings län. Författarna pekar på ett förmodligen ganska stort mörkertal när det gäller plundring och att spåren av plundrarnas verksamhet ofta kan vara svåra att upptäcka. För att det ska finnas möjlighet att upptäcka dylika illdåd i tid efterlyser författarna ett samarbete mellan arkeologer, polis och framför allt från allmänheten som bor och vistas i närheten av fornlämningar.

Tidskriften avslutas med att Påvel Nicklasson lämnar ett svar i en tämligen argsint debatt mellan honom och arkeologerna vid Jönköpings läns museum. Debatten har varit av en karraktär som får min egen lilla dispyt med privatforskaren Enström här på Ahimkar att blekna till ett intet. Jag ska inte gå närmare in på saken då det förmodligen bara får som konsekvens att allmänheten stärks i sin tro på att forskare bara ägnat sin tid åt att banka varandra i skallen med sina lärda avhandlingar. Något som trots allt i övrigt mest är en myt.

För att sammanfatta: Urminne bjuder på mycket intressant läsning och rekomenderas till alla intresserade. Tidskriften kan beställas genom att man kontaktar någon av utgivarna. T ex kan man klicka på ordet Urminne i den andra meningen i detta inlägg så hittar man ytterligare information.