En myntfråga leder till Romarriket

Igår dök det upp ett mail från en kvinna som lystrade till namnet Felicia, tydligen en av det personer som har god smak nog för att läsa denna blogg. Felicia hade ärvt ett mynt av en avliden släkting och hörde sig nu för bland oss som "arkeologi-bloggar" för att få veta vad det var för ett mynt. Eftersom jag, och säkert de flesta arkeologer, tycker det är kul när folk är nyfikna, ställer frågor, skickar fyndbilder och så vidare så tänkte jag förära denna fråga ett eget inlägg, trots att det aktuella fyndet inte har med Kalmarsundsområdet att göra. Och jag uppmanar gärna fler att göra samma sak, fråga på så ska jag ge så bra svar jag kan!

Myntet i fråga hade påträffats av en slump på en utlandsemester i Turkiet. Efter att ha tittat på bilderna som var bifogade i mailet kunde jag konstatera att det rör sig om ett romersk bronsmynt, en så kallad Antoninian från kejsaren Probus tid. Han regerade mellan 276-282 e Kr.

Så långt var det ganska enkelt. Eftersom jag är ganska svag för gamla mynt, jag tycker de utgör en spännande och mångfasetterad kategori av källmaterial, så kunde jag inte låta bli att ta reda på mer om myntet och dess historia. Genom åren har jag lyckats samla på mig en del kunskap om mynt och var man kan hitta information om dem. Faktum är att mitt intresse för arkeologi och historia har mycket av sitt ursprung i att jag som ung snorvalp för länge, länge sedan började samla mynt. Det och en radda serieäventyr med Kalle Anka av den store mästaren Carl Barks fick uppenbarligen oanade konsekvenser...

Åter till myntet. Det är alltså en Antoninian slagen för Probus, just det här exemplaret är präglat i Antiochia, nu staden Antakya i Turkiet. Det passar ju bra eftersom det var där myntet hittades. Antoninianen var ett bronsmynt, men har ursprungligen haft en silverfärgad yta som åstadkoms genom så kallad "vitkokning".

På myntets åtsida (framsida) ser man en bild av kejsaren draperad med mantel och iförd harnesk samt krönt med en så kallad "Strålkrona". Texten utläses IMP C M AVR PROBVS AVG. I fulltext: Imperator Caesar Marcus Aurelius Probus Augustus. Imperator syftar på kejsarens roll som den högste befälhavaren för militären. Caesar är en kejsartitel som reffererar tillbaka till Julius Caesar, grundaren av kejsardömet. Att använda Ceasar som en titel innebär att kejsaren åberopar sin rätt till kejarämbetet och som en ärebetygelse till mannen Julius Caesar. Marcus Aurelius Probus är kejsarens fullständiga namn. Augustus betyder helt enkelt 'kejsare', och refererar till kejsar Augustus på samma sätt Caesar. Från och med 100-talet e Kr uppstod en gradskillnad mellan titlarna Caesar och Augustus, som till slut utmynnade i att Caesar fick betydelsen lydkejsare och Augustus huvudkejsare.

Frånsidan (baksidan) visar en bild av guden Jupiter till höger, som håller en stav och räcker över en glob till kejsaren (till vänster) som också håller en stav prydd med en örn på toppen. Det är ett vanligt motiv på 200-talets romerska mynt. Det centrala i den här bilden är globen. Globen var ett ofta använt motiv som symboliserade kosmos och hade en oerhört viktig djupare religiös och politisk innebörd för antikens männsikor. I det här fallet innebär symboliken i bilden i korthet att guden Jupiter överräcker makten över världsalltet till kejsaren, som därmed blir en gudomligt sanktionerad härskare över allting. Romerska mynt är kända för att vara fulla av propagandisktiska och symboliska budskap.

Texten i omskriften lyder CLEMENTIA TEMP (Clementia temporum) som i översättning betyder ungefär "en tid av fred och lugn". Underförstått att kejsaren var den som givit fred och lugn till det romerska folket. Mitt i fältet på myntet finns ett S följt av en punkt. Detta S, som egentligen är ett grekiskt Stigma, står här för siffran sex. Myntverket i Antiochia var uppdelat på nio myntverkstäder och S står alltså för att detta mynt är slaget i verkstad nummer sex. Längs ner på myntet finns slutligen bokstäverna XXI. Att bokstäverna är romerska siffror är uppenbart, antingen 21 eller 20+1. Innebörden är däremot omdiskuterad. En av många accepterad tolkning är att de betyder att myntet innehåller 20 delar koppar och en del silver.

Det är som synes en hel del man faktiskt kan läsa ut ur ett mynt. Och det är det som i mitt tycke gör mynt till ett så spännande källmaterial. Kan man dessutom relatera myntet till ett arkeologiskt fyndsammanhang, så blir det förståss ännu bättre.

Slutligen: Probus, vem var det? Det är ju inte någon av romarrikets mest namnkunniga kejsare. Marcus Aurelius Probus föddes i Sirmium (idag Sremska i Serbien) 232 e Kr. Han sökte sig redan i unga år till militären och avancerade sanbbt i graderna och var snart en av imperiets ledande generaler. Kejsaren Tacitus (275-76 e Kr) utnämnde honom till ståthållare över rikets östra provincer och vid Tacitus död hyllades han som ny kejsare av den östliga armén. Samtidigt lät Tacitus halvbror Florianus hylla sig som kejsare i väst och fick också senatens stöd. Inbördeskrig stod för dörren, men innan några egentliga strider hunnit bryta ut blev Florianus mördad av sina egna soldater, efter knappt två månader vid makten. Sommaren 276 kunde Probus alltså bli ensam kejsare över hela det romerska imperiet. Hans regering färgades av stora framgångar på slagfälten men också av upprepade försök att ta krafttag mot den problematiska ekonomiska situation som rådde i romarriket under 200-talet. En allt mer skenande inflation och till synes oändliga maktstridigheter var vardag under denna tid. Det annses att om Probus planer fått fullbordas skulle romarriket kunnat ha återfått mycket av sin gamla styrka och strålglans. Dessvärre blev Probus mördad hösten 282 e Kr i sin födelsestad Sirmium. Det påstås att orsaken var att han satt sina soldater att utföra "vanliga" jobb istället för sin militärtjänst, vilket ledde till uppror. Soldaterna ska dock snabt ha ångrat sig och mycket ha sörgt den annars ovanligt populäre kejsaren. Men orsaken till mordet kan lika gärna ha varit maktstridigheter.

Detta blev en utvikning från Ahimkars vanliga ämnen, som ju handlar om Kalmarsundsområdet. Men det är alltid bra att vidga sina vyer och ta en titt på resten av världen då och då. Romerska mynt förekommer ju för visso i det skandinaviska fyndmaterialet. Men då nordborna bara var intresserade av myntens metallvärde så importerades inga romerska 200-talsmynt hit. Däremot var de äldre silverdenarerna ganska populära. Dessa ersattes 214 e Kr av Antoninianerna, som först var mycket silverfattiga och snart blev ett rent bronsmynt (med silveryta). Senare var också det romerska guldmyntet, Solidus, populära även i skandinavien. Solidusmynten hade en viktig funktion som avlöningsmedel till den romerska armén. En följd av det är att den militära lönen kallas sold och uppbäraren av solden för soldat.