Det är ett långt dokument som nu ligger för handen. Jag ska bara kort beröra några få av de förändringar som föreslås.
Den kanske tydligste förändringen berör vad som ska klassas som fornlämning och därmed skyddas av lagen. Den gamla definitionen sa att fornlämningar är "lämningar efter äldre tiders bruk som är varaktigt övergivna". I den nya lagtexten är definitionen enligt förslaget "lämningar efter människors verksamhet som kan antas ha tillkommit före 1750 och som är varaktigt övergivna. Här har man alltså pekat ut ett årtal som kriterium. Allt som har tillkommit efter 1750 är inte per definition en fornlämning och skyddas inte automatiskt av lagen. Dock ska även senare lämningar kunna upphöjas till fornlämninar efter särskilt beslut. Gränsen 1750 gäller även för fornfynd, om dessa inte är av ädelmetall eller koppar/kopparlegering.
Om denna förändring är bra eller dålig kan diskuteras och lär säkert så göras också. Jag undrar om det inte kan komma att skapa onödiga konflikter. Dessutom kan det säkert uppstå en del märkliga situationer. Om t ex en övergiven gårdstomt etablerades 1749 så är den en fornlämning men inte om den etablerades 1751, för att dra det hela till sin spets.
Sedan det för ett par år sedan kom diriktiv från EU om att det svenska förbudet mot att medföra metalldetektor stred mot EUs författning och därför skulle ändras, har många nog hoppts på en mildring av lagen när det gäller metalldetektorer. Ett ansvarsfullt bruk av metalldetektorer där privatpersoner samarbetar med t ex museer har visat sig mycket fruktbart t ex i Danmark. Kunskapen om danmarks järnålder ligger exempelvis långt före motsvarande kunskapsläge i Sverige av denna anledning. Den nya lagtexten innebär emellrtid inga förändringar till det bättre i detta avseende. Snarare blir möjligheten att få tillstånd att använda metalldetektor i forskningssyfte än mer omöjligt än det varit tidigare.
"Tillstånd att medföra och använda metallsökare får lämnas endast för verksamhet som avser sökning efter annat än fornfynd.
Tillstånd får inte lämnas när det finns anledning att anta att metallsökaren kan komma att användas för att söka efter fornfynd."De nya bestämmelserna får naturligtvis inga konsekvenser för den som använder metallsökare i kriminellt syfte. Det ligger ju så att säga i brottets natur att strunat i lagen. Det är endast den som vill bruka metalldetektor i gott syfte som drabbas av lagen. Och i förlängningen de möjligheter vi har att få allmänna kunskaper om det gemnesamma förflutna.
Överlag nämner kulturmiljöutredningen knappt forskning och kunskapsproduktion över huvud taget. Kanske ska vi inte ha någon sådan verksamhet? Andra problemställningar som att metallföremål i jorden förstörs i allt snabbare takt genom miljöförstöring och markförsurning eller att jordbruket årligen plöjer bort allt fler fornlämningar berörs inte alls, vilket nog inte kan förvåna någon.
Om förslaget tar sig igenom remissinstanserna och godtas av riksdagen, ska den nya versionen av lagen börja gälla från januari 2014.
