Tuesday, April 24, 2007

Gravarna vid Harby

På Martin Rundkvists blogg Aardvarchaeology kan man för närvarande läsa om tio stycken vikingatida spelpjäser av bärnsten. Dessa hittades under gravplundringar vid Harby i Ljungby socken på 1870-talet.


Ett av gravfälten vid Harby. (Foto: förf.).

Harby ligger en bit upp för Ljungbyån i centrala Möre och har av allt att döma varit en betydande plats under yngre järnålder. Bärnstenspjäserna är inte de enda fynden från området. En stor mängd föremål tillvaratagna både genom nämnda rovgrävningar och under senare arkeologiska undersökningar härstammar från ett flertal, rikt utrustade gravar. Gravarna speglar säkert närvaron av en storgård, men var den har legat är det ingen i dag som vet.

Gravplundringarna på 1870-talet var omfattande, mellan 30 och 40 gravar öpnnades och tämdes på sitt innehåll. Plundringaran var iscensatta av några "herrar från staden" (dvs Kalmar) som "åtskilliga söndagar till trakten ankommit" för att dels själva med lejd arbetskraft ge sig på gravarna och därefter uppmanat unga pojkar och fattighjon att "för några kopparslantar" fortsätta grävningarna. Fynden hade därefter "gjorts till en på gator och torg utbjuden, mycket eftersökt handelsvara". Efter en insändare i lokaltidningen fick plundringarna dock ett rättsligt efterspel. Mycket av det uppgrävda materialet hade redan skingrats (däribland sköldbucklor och treflikiga spännen), men en del föremål kunde dessbättre räddas. De räddade fynden består av 8 svärd, 7 spjutspetsar, 5 pilspetsar, en yxa, en armring av silver, 10 armringar av brons, 26 ovala spännbucklor, 7 likarmade spännen, ett ringspänne, en ringnål, och två andra nålar, ett remkorsningsbeslag, en nyckel, en bronskedja, 8 (10)spelpjäser av bärnsten och 450 pärlor. Fynden kan dateras till 800 och 900-tal.


Vikingatida spännbuckla av typen P51, 900-tal. Plundringsfynd från Harby. (Foto: Hofrén 1961)

På 1950-talet undersöktes ett antal gravar vetenskapligt. Fynden i gravarna bestod av vapen, smycken och dräkttillbehör. Av de närmare daterbara föremålen att döma tycks de undersökta gravarna huvudsakligen kunna dateras till vendeltid (550-750 e Kr). T ex genom ett likarmat spänne av vendeltida typ, ett fyrpasspänne (ca 600-tal), ett ormöglespänne (variernade dateringar angivna) och ett tungformigt spänne. I övrigt bestod fynden av bl a svärd, en spjutspets, en armring av brons och 160 pärlor.

Detalj av svärd från Harby (SHM 5889). (Foto: Jenny Nyberg, SHMM bild )

1942 gjordes undersökningar på ett gravfält på närbelägna Öbbestorp. En grav tolkades som en trolig kammargrav, av fynden (ett svärd med guldbeläggningar, lansspets, ringnål, pärla) att dömma daterbar till ca 950 - 1050 e Kr.

Sammantaget pekar fynden på en storgårdsmiljö, kanske etablerad under tidig vendeltid och varaktig fram till övergången mellan vikingatid och medeltid. Många forskare har velat anknyta gravfälten till det centralortskomplex som fanns längre ner längs Ljungbyån kring orterna Ljungby och Hossmo. Möres kustslätt under yngre järnålder brukar betraktas som ett tämligen väl avgränsat "land" och Hossmo-Ljungbyområdet har pekats ut som dess centrum styrt av en lokal härskarklass. Detta var ett av de små land som utgjorde landskapet Småland innan staten Sverige formerades under tidig medeltid. Miljön kring Hossmo har dessutom betraktats som en eventuell föregångara till staden Kalmar, men det torde vara svårt att leda i bevis.

Lite källor för vidareläsning och referenser:

Hagberg, U-E. 1979. Den förhistoriska Kalmarbygden. I: Kalmar stads historia 1. Kalmar.

Hansson, M. 1987. Regionala kontaktmönster. En jämförelse mellan Blekinge och södra delen av Kalmar län under yngre järnålder. C-uppsats i arkeologi. Lund.

Hofren, E. 1961. Vikingabygden vid Ljungbyån. I: Kalmar län 1961. Kalmar.

KLM 127, 137,141, 172-237, 904, 2966, 4661, 6414, 9182-9183, 21755.

SHM 3410, 5889, 8643:12, 8693, 23008, 23009, 25151.

Svanberg, F. 2003. Death rituals in South East Scandinavia AD 800-1000. Lund.

4 comments:

Ulf Bodin said...

Hej!

Inte för att jag är en petimeter, men uppge alltid källa och upphovsman när du lånar bilder. Och varför inte peka tillbaka på bildens hemsida när du ändå är på gång: www.historiska.se/data/?bild=309008

Hälsningar
Ulf
(som just nu arbetar för att bilder från SHMM ska vara fria att använda just i dessa sammanhang...)

Pierre said...

Sant, slarvigt av mig. Nu är det dock åtgärdat.

Martin said...

Jösses, vad mycket prylar de grävde fram. Och för varje rik grav sabbade de tre fattiga... Man borde ta reda på var plundrarna ligger begravda och anlägga utedass där.

Den där silverarmringen är intressant. Väldigt ovanligt med större silversmycken i vikingatiuda gravar. De verkar ha gjort fulsmycken i brons till de döda.

Pierre said...

"Fulsmycken" tillverkade enkom för att läggas i gravarna menar du??