Tuesday, May 06, 2008

Mjölk och gener löser gammal gåta?


Idag tog Svt:s program Vetenskapsmagasinet upp en klassisk gammal stenåldersgåta, nämnligen den om vad de två kulturerna trattbägare och gropkeramiker (uppkallade efter respektive typiska keramikformer) representerar. Enligt ny genforskning på dna från skelett från perioden (ca 4200-3200 f Kr) så rör det sig om två genetiskt skilda populationer, två olika folkslag. Gropkeramikerna skulle enligt de nya rönen vara ett folk som kommit invandrande från öster för att efter ungefär 1000 år försvinna ur historien, av oklar anledning.

För hundra år sedan hade detta inte varit särskillt kontroversiellt. Då förklarades alla skillnader i materiell kultur med folkförflyttningar, ofta i form av invationer. Ett folkslag har kommit invandrande och trängt undan ett annat. Den moderna arkeologin har däremot velat förklara olika materiella och kulturella uttryck på andra sätt. Man menar att det rör sig om samma folkslag, skillnaderna beror istället på olika försörjningsstrategier, olika kulturell och social identitet och så vidare.

Är de genetiska resultaten riktiga - vilket genforskarna i tv-programmet är säkra på - finns det alltså anledning att tänka om. Men vad det kommer att innebära för forskningen på sikt torde ännu vara oklart. Den dramatik som kommer att skaka det arkeologiska forskarsamhället framöver om man får tro Vetenskapsmagsinet är måhända överdriven. För en och annan blir det säkert svårt att ta till sig resultaten. På sikt tror jag ändå de kommer att bakas in och bli en naturlig del av kunskapen om stenåldern. Det ligger ju lite i arkeologins natur att nya upptäckter med gämna mellanrum skakar om lite, tvingar oss att tänka i nya banor, utveckla vårt kunnande om forntiden. Det behöver knappas vara lustigare än så.

Trattbägarna var en jordbrukande befolkning, medan gropkeramikerna levde som smalare och jägare längs kusterna. Sälfångst och fiske spelade en viktig roll i gropkeramikernas ekonomi. Som bekant var det den jordbrukande kulturen som gick "segrande" ur denna motsättning. Jordbrukarsamhället blev den enda strategin och under följande perioder (bronsålder, järnålder) lades grunden till det samhälle vi ännu lever inom. Enligt den genetiska forskningen kan en viktig bidragande orsak till detta vara komjölk. Eller mer korrekt det faktum att jordbrukarpopulatinen hade en gen som gjorde det möjligt att bryta ner laktos och därmed kunna dricka komjölk i vuxen ålder. Denna gen saknades hos den gropkermaiska populationen.

Slutligen måste jag framhålla det faktum att tv-programet till stor del utspelade sig på Öland, med Kalmar läns museums arkeolog Ludvig Papmehl-Dufay i centrum. Att sveriges televison ägnar den öländska stenåldersarkeologin uppmärksamhet måste förmodligen bara det beskrivas som en smärre sensation! Inspelningen ägde rum på den utgrävning som Ludvig för några veckor sedan gästbloggade om här på Ahimkar. Dessutom spelade den gotländska gropkeramik-lokalen Ajvide en viktig roll i programmet, därför att flera av de skelett som genforskarna använt kommer härifrån. Ajvid var platsen för mina seminarieutgrävningar i två omgångar när jag pluggade till arkeolog. En spännande plats som väcker många personliga minnen.

Det aktuella avsnittet kan man se genom att klicka Här från och med nu och 30 dagar framöver (tror jag). Säkert går programmet i repris, fast jag inte lyckades reda ut när. Men håll utkik!

7 comments:

Fenridal said...

See Please Here

Martin said...

Åsa Larssons omdöme om inslaget är inte entusiastiskt.

http://tingotankar.blogspot.com/2008/05/vetenskapsmagasin-under-all-kritik.html

ArchAsa said...

Om diskussionen endast rör Öland är den troligen relevant. Om man som det verkar framställas i programmet hävdar att det skulle vara giltigt för hela södra Sverige är det fullständigt vansinnigt.

Som jag skrev i mitt inlägg, Ölandsbiten var bra. Men det övriga...

Kim said...

"Trattbägarna var en jordbrukande befolkning, medan gropkeramikerna levde som samlare och jägare längs kusterna. Sälfångst och fiske spelade en viktig roll i gropkeramikernas ekonomi. Som bekant var det den jordbrukande kulturen som gick "segrande" ur denna motsättning."

Hmm, mycket märkligt då att att användarna av trattbägarkulturen då väljer att övergå till att använda den gropkeramiska kulturen. Ett mycket bra exempel på detta är Alvastra pålbyggnad.

De gropkeramiska lokalerna som jag har i mitt undersökningsområde runt Hjälamren har dessutom spår efter både tamdjur och jordbruk. Sett till hela östra Mellansverige så finns det ju också många, många lokaler med kontinuitet från mesolitikum upp till järnålder inklusive TRB och GRK.

Jag tycker att svt hellre borde ha ställt sig frågan om varför det återigen har blivit på tapeten att leta efter etniska grupper och om DNA verkligen kan svara på den neolitiska människans syn på identitet.

Nä, jag håller med Åsa och är dessutom ett fan av AC vars intervju lite lägligt "råkade gå sönder på bandet, men vi räddade vissa delar"!

ArchAsa said...

"Gick sönder"!!!! Hahahaaa
Det ta mig tusan den roligaste efterkonstruktion av redaktionella val jag hört.
:D

Noterade att de enästan bara lät AC svara på den absurda frågan "men om det här är sant vad betyder det för din syn", istället för att fråga direkt vad motargumenten är. Tydligen intervjuades Anders Strinnholm i över en timme där han berättade mängder om neolitikum utifrån föremål och fynd, vilket hamnade i papperskorgen. Han sa nog inte rätt saker.

Anonymous said...

Kom igen. Lägg ner konspirationsteorierna.

Niklas said...

Om man ser till dok. upplägg finns det inte särkilt mycket plats för diskussion. Den person som fort. ansåg att det arkeologiska materialet skulle stå i fokus för analysmetod, fick kanske 2 minuter av dok. tid.