Thursday, June 07, 2012

Förslag till ny fornminneslag

Förändringar av kulturminneslagen (1988:950) har varit under utredning en tid, på regeringens uppdrag. Nu har en rapport med utredningens förslag, Kulturmiljöutredningen, publicerats och kan läsas här i sin helhet. Ansvarig för arbetet har landhövding Eva Eriksson varit.

Det är ett långt dokument som nu ligger för handen. Jag ska bara kort beröra några få av de förändringar som föreslås.

Den kanske tydligste förändringen berör vad som ska klassas som fornlämning och därmed skyddas av lagen. Den gamla definitionen sa att fornlämningar är "lämningar efter äldre tiders bruk som är varaktigt övergivna". I den nya lagtexten är definitionen enligt förslaget "lämningar efter människors verksamhet som kan antas ha tillkommit före 1750 och som är varaktigt övergivna. Här har man alltså pekat ut ett årtal som kriterium. Allt som har tillkommit efter 1750 är inte per definition en fornlämning och skyddas inte automatiskt av lagen. Dock ska även senare lämningar kunna upphöjas till fornlämninar efter särskilt beslut. Gränsen 1750 gäller även för fornfynd, om dessa inte är av ädelmetall eller koppar/kopparlegering.

Om denna förändring är bra eller dålig kan diskuteras och lär säkert så göras också. Jag undrar om det inte kan komma att skapa onödiga konflikter. Dessutom kan det säkert uppstå en del märkliga situationer. Om t ex en övergiven gårdstomt etablerades 1749 så är den en fornlämning men inte om den etablerades 1751, för att dra det hela till sin spets.

Sedan det för ett par år sedan kom diriktiv från EU om att det svenska förbudet mot att medföra metalldetektor stred mot EUs författning och därför skulle ändras, har många nog hoppts på en mildring av lagen när det gäller metalldetektorer. Ett ansvarsfullt bruk av metalldetektorer där privatpersoner samarbetar med t ex museer har visat sig mycket fruktbart t ex i Danmark. Kunskapen om danmarks järnålder ligger exempelvis långt före motsvarande kunskapsläge i Sverige av denna anledning. Den nya lagtexten innebär emellrtid inga förändringar till det bättre i detta avseende. Snarare blir möjligheten att få tillstånd att använda metalldetektor i forskningssyfte än mer omöjligt än det varit tidigare.


"Tillstånd att medföra och använda metallsökare får lämnas endast för verksamhet som avser sökning efter annat än fornfynd.
Tillstånd får inte lämnas när det finns anledning att anta att metallsökaren kan komma att användas för att söka efter fornfynd."

De nya bestämmelserna får naturligtvis inga konsekvenser för den som använder metallsökare i kriminellt syfte. Det ligger ju så att säga i brottets natur att strunat i lagen. Det är endast den som vill bruka metalldetektor i gott syfte som drabbas av lagen. Och i förlängningen de möjligheter vi har att få allmänna kunskaper om det gemnesamma förflutna.

Överlag nämner kulturmiljöutredningen knappt forskning och kunskapsproduktion över huvud taget. Kanske ska vi inte ha någon sådan verksamhet? Andra problemställningar som att metallföremål i jorden förstörs i allt snabbare takt genom miljöförstöring och markförsurning eller att jordbruket årligen plöjer bort allt fler fornlämningar berörs inte alls, vilket nog inte kan förvåna någon.

Om förslaget tar sig igenom remissinstanserna och godtas av riksdagen, ska den nya versionen av lagen börja gälla från januari 2014.





6 comments:

Anonymous said...

Tack! Det var fler kloka ord om metallsökare i detta korta inlägg än i hela betänkandet. Du tar upp den framgångsrika danska detektormodellen, vilket utredarna valt att förbigå med tystnad. Detta förklaras av att de vill ha ett förbud och då kan de inte hantera den danska situationen, den är för lyckad helt enkelt. Alternativt kan de inte läsa eller förstå danska, det finns mängder med arkeologiska och numismatiska artiklar som hyllar detektorhobbyn. Du skiljer på de kriminella (ett fåtal) och de seriösa (den stora majoriteten) vilket svenska arkeologer sällan gör. Du tar upp markförsurning och jordbruk som stora hot, vilket landets förbudarkeologer väljer att aldrig diskutera. Det enda betydande hot du inte tar upp är arkeologin själva. Metalldetektoranvändandet inom svensk arkeologi är under all kritik. Samma svenska arkeologer som kräver förbud lägger regelmässigt huvuddelen av fornsakerna på dumphögen på de egna grävningarna. Sedan ser de till att privatpersoner inte ens får söka på deras dumphägar eller på de områden de prioriterat bort (vi har ett länsstyrelsebeslut på detta). Vi får hoppas att Eu inte godkänner betänkandet i denna del.

Anonymous said...

Ovanstående skrevs av Håkan Svensson.

Pierre said...

Håkan: tack för synpunkter. Jag har med åren blivit allt mer uttråkad av svenska myndigheters hållning i antikvariska frågor. Dels för att man förbjuder småsaker med ena handen och tillåter oerhörd skövling av fornlämningar med den andra. Dels för att man praktiserar en omvänd rättsprincip som går ut på att alla är kriminella till motsatsen är bevisad.

Håller också med om att metalldetektor borde användas betydligt mer och betydligt klokare inom uppdragsarkeologin. Men matjordsarkeologi är väl överhuvud taget underskattat. Dumphögar kan för övrigt vara intressanta att sparka i även utan metalldetektor.

Anonymous said...

Visst är det då. Man silar mygg och sväljer kameler i en omfattning som är häpnadsväckande. Jag blev helt matt då jag läste remissvaren på RAÄs (förvisso helt undermåliga) utredning. Här sitter arkeologer som aldrig hållit i en metalldetektor, aldrig skrivit in metalldetektering i en undersökningsplan, aldrig läst en (dansk) artikel i ämnet eller för den delen talat med någon amatördetekterare och skriver ignoranta, fördomsfulla och kategoriska remissvar... Det är skandal! Fast akta dig, att förespråka en liberalisering är det effektivaste sättet att döda en arkeologisk karriär. Håkan Svensson

Anna said...

Var kan jag hitta artiklar från Danmark som beskriver deras sätt att se på hobbydetektorister?

Med vänlig hälsning
Anna

Anonymous said...

Anna, jag såg precis det här nu. Om du till äventyrs skulle läsa detta så; Det finns många artiklar, långt ifrån alla är publicerade digitalt. På Danmarks nationalmuseums blogg kan du bland annat läsa om aktuella fynd; http://runer-moenter.natmus.dk/tag/detektorfund/

En intressant symposierapport finns här; http://museum.odense.dk/media/237850/detektorfund.pdf

Nationalmuseum har gett ut detta praktverk; http://www.historie-online.dk/nyt/bogfeature/7-natmus-danefae.htm

Sedan får jag väl vara så fräck att jag rekommenderar min egen syn på dansk detektorhobby (i ref. listorna finns flera artiklar)publicerade i Fornvännen:

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/5483/2012_207.pdf?sequence=1

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/6577/2013_136.pdf?sequence=1