På jakt efter fornlämningar

Lördagen den 9 september var en strålande vacker dag. Just denna dag skulle ägnas åt att göra lösfyndsinventeringar i åkermark i Söderåkra socken i södra Möre. Inventeringen var ett samarbete mellan mig och Söderåkra hembygdsgille och jag utförde den som "projektledare" för en grupp om 16 glada amatörinventerare, de flesta hembygdsgillets medlemmar.


Del av Kalmar län med Möre och Söderåkra socken (Smålands sydligaste kustocken).

Morgonen inleddes med en rekognoseringstur med syfte att bestämma vilken eller vilka platser som skulle bli föremål för inventeringarna. Valet föll slutligen på en åker belägen på en fastighet med namnet Bruatorp 2:1, strax söder om det lilla samhället Söderåkra. På åkern fanns några mjuka höjder som såg lovande ut, bl a en med sluttning ner mot en liten å (Bruatorpsån). På åkern låg dessutom två rösen från bronsåldern. Således såväl goda förutsättningar att hitta äldre boplatslämningar som en lockande möjlighet att finna spår efter bortodlade gravar.


Söderåkra socken med i texten omnämnda platser.

Väl samlade var förväntningarna ganska höga och nyfikenheten på vad plogen kunde ha blottlagt stor. Inventeringen tillgick på klassiskt sätt. Vi stälde upp oss på rad med ett par meters mellanrum och gick sedan över åkerytan. Varje fynd prickades in på en karta och gavs ett fyndnummer, varefter det kortfattat beskrevs i en anteckningsbok.

Fynden då? Några mängder med fynd blev det kanppast. Mest var det sådant som kan ges sentida dateringar (17-1800-tal). På kullen med sluttning mot Bruatorpsån hittades, inte helt överraskande, några bitar flinta och en klump järnslagg. Bland flintorna kan speciellt nämnas en del av en så kallad skivskrapa och ett spånliknande, delvis bearbetat avslag. Båda av grå, sydskandinavisk flinta. Tillsammans med det goda läget får detta anses vara en förhållandevis tydlig boplatsindikation med en möjlig datering till mesolitikum (äldre stenålder). Dvs tiden kring 4000 f Kr eller äldre. Någon entydig kronologi för denna typ av föremål finns dock inte i Möreområdet och inget hindrar att bosättningen kan ha dateringar in i yngre stenålder. Under bronsålder (1800-500 f Kr) kan man däremot vara säker på att ingen har bott här, då har platsen varit upplåten till de stora gravrösen som ännu tronar på åkerns högsta punkter.


Del av skivskrapa, funnen på den norra höjden på åkern i Bruatorp.

I en sluttning på åkerns södra del påträffades ett ensamt spån av sydskandinavisk flinta. Möjligen representerar det en "aktivitetsyta" som sträcker sig in under den söder om åkern belägna bebyggelsen.


Spånet som påträffades på åkerns södra del.

Trots knapphändiga fynd fick jag intrycket att de flesta deltagarna uppfattade inventeringen som både rolig och lärorik. Det fina vädret gjorde förståss sitt till för att uppmuntra den goda stämningen. Och fassinationen över att hålla ett mångtusenårigt föremål i sin hnd, tappat eller bortkastat av någon som bodde på samma plats får så länge sedan, var inte att ta msite på. Dessutom gav inventeringarna möjlighet för deltagarna att komma närmare de arkeologiska metoderna och själva få göra en liten "forskningsinsats". Och för den allmänna förståelsen och acceptansen för arkeologer och arkeologiskt arbete är sådana små tillfällen ovärderliga.

En liten tapper skara inventerare följde också med på fortsatt "upptäcktsfärd" under eftermiddagen. Bl a inventerades en åker vid Ekaryd utanför Söderåkra. Denna inventering såg inte ut att ge någonting, förrän precis i "slutminuten", då ett litet flintavslag låg där i jorden och lyste i solskenet.

I södra delen av socknen, några kilometer söder om samhället Bergkvara, på fastigheten Gata 1:6, gjordes slutligen en inventering av en åker som såg ut att kunna vara ett bra boplatsläge. En del eventuella kvartsavslag, en bit så kallad Kristianstadslinta och ett spån kunde samlas in. Spånet var av för regionen sällsynta dimensioner, 8,7 cm långt och 4,5 cm brett. Det för med sitt utseende kanske närmast tankarna mot bronsålder. Tyvärr var fyndmaterialet för litet för att kunna utgöra något säkert dateringsunderlag. Men i närområdet finns gott om lösfynd från sennelolitikum och även några bronsåldersrösen. Så en datering av platsen till slutet av stenålder- bronsålder skulle inte vara förvånande.


Det stora spånet från Gata, söder om Bergkvara.



Några av "de glada inventerarna" på åkern vid Bruatorp, strax utanför Söderåkra.

Till sist: på denna blog kommer fortlöpande resultat från inventeringar, funderingar, tolkningsörslag m m att preseneras. Men jag kommer också att försöka presentera resultat från utgrävningar och annan arkeologisk verksamhet som bedrivs i regionen, men som sällan får någon spridning utanför väggarna på den institution som utfört t ex utgrävningen. Det mesta kommer att beröra Möre och Kalmarsundsområdet, men jag kommer ibland också använda blogen som ett forum för att diskutera eller försöka väcka debatt kring mer "allmänarkeologiska" frågor. Så välkommen hit och välkommen åter!