Utomhusföreläsning i Påboda och Påbonäs

Så börjar det dra ihop sig till årets utomusföreläsning. Varje år sedan 2004 har jag hållit en föreläsning vid en eller flera fornlämningar i Söderåkra socken i Söderåkra Hembygdsgilles regi. Och 2009 blir alltså inget undantag.

I år är det dels gravfält i Påboda söder om Söderåkra och påbonäs borg vid kusten ett par kilometer från gravfälten som gäller. Gravfälten är från järnåldern, åtminstone det ena troligen från yngre järnålder. Troligen har de haft med det äldsta Påboda eller en föregångare till Påboda att göra. Bland annat kan man beskåda en ganska tjusig skeppssättning för att inte tala om det natursköna landskapet som ni ser på bilden ovna (som är tagen från det ena gravfältet i riktning mot det andra). Platserna är väl valda på strategiska höjdlägen med vid utsikt. Medeltidens Påboda var den största byn i Söderåkra socken med 10 gårdar. Gravfälten och ett praktfullt fynd av några gehäng i förgyllt silver, importerade från det karolingiska riket (ungefär dagens Frankrike och en del angränsande områden) och tillverkade på 800-talet vittnar om att Påboda även under yngre järnålder var en plats av viss betydelse.

Påbonäs borg är en av mina absoluta favoritfornlämningar. I dag består den av en vallgravsomgärdad ganska rund platå på vilken en borganläggning - eller befäst huvudgård kanske är en lämpligare term - har stått. Den var säkert i huvudsak uppförd av trä även om något hus helt eller delvis torde ha varit byggt i tegel. Borgen kan dateras till högmedeltid, 1300-tal eller möjligen 1200-tal. Den var en ganska typisk frälseborg och ett antal högfrälse släkter kan knytas till den. På 1390-talet inlöstes den med alla tillhörande egendomar emelertid av drotning Margareta och förlorade sin betydelse. Men en spännande berättelse om en spännande plats i en spännande tid kan utlovas. Berättelsen om Påbonäs och om högmedeltidens Sverige och Möre är väl värd att berättas.

Så om inte vädret eller någon annan oförutsedd händelse förstör alltihop så kan detta nog bli en av de bättre utomhusföreläsningar jag har haft förmånen att hålla. Vill man vara med så ska man bege sig till parkeringen framför Söderåkra kyrka lördagen den 25 april klockan 10:00. Räkna med att hela spektaklet kan ta uppemot tre timmar, med fikapaus nånstans i mitten. Det krävs ingen förhandsanmälan och allt är GRATIS. Vill man är det bara att komma. Och det är väl klart man vill!!

Har borgen i Grisbäck fallit?

"...Arkeologer i backarna står,

gräver och säger att nu är det vår"

Våren har slagit till ordentligt. Och med den börjar arkeologernas grävsäsong ta fart. På fredagen var jag nere i Grisbäck som ligger i sydligaste Möre, vid kusten i Torsås kommun (Söderåkra socken). Här har Kalmar läns museums arkeolog Kenneth Alexandersson under ett par dagar lett en förundersökning vid fornlämningen Raä 283, inför anläggandet av en våtmark. Denna fornlämning är registrerad som en närmast rund borgplatå, 50-60 meter i diameter. Den är belägen invid en tidigare sankmark, nära en liten å och strax väster om Grisbäks by. Man har egentligen inte vetat något om anläggningen. Det finns inte belagd i några skriftliga källor och inga fynd har gjorts som skulle kunnat förse oss med kunskaper. Några försiktiga tolkningar har jag dock hört. Enligt det ena alternativet skulle det kunna ha rört sig om en fornborg från järnålder, i viss mån påminnande om de öländska ringborgarna. Fyndet av en bit av en romartida guldhalsring vid Grisbäcks by har också framhållits i detta sammanhang. Det andra alternativet drar paralleller till medeltida anläggningar som den längre norrut belägna Påbonäs borg, en frälseborg, eller befäst sätesgård, från 1300-talet. Själv skulle jag ha satsat en slant på det senare alternativet. Läget vid sankmarken och formen liksom läget en bit utanför byn påminner om ett sätt att uppföra befästa gårdsanläggningar som vi känner igen från många andra platser. Det har handlat om en symbolisk/statusmarkerande befästning snarare än om en militär.


"Borgplatån" sedd från söder. Till höger skymtar några av sökschakten. (Foto: Förf.).

I dag skulle jag dock inte sätta en slant på något av alternativen. Resultatet från förundersökningen var nämligen helt igenom negativt. Absolut ingenting kunde påvisas som skulle tyda på någon form av bosättning. En tämligen noggrann avsökning med metalldetektor utfördes av en erfaren detekterare i området runt "borgen". Efter inhämtat tillstånd gicks även själva borplatån över i två korslagda rader med metalldetektor. Det mest spännande som påträffades var dock ett par muskötkulor, kanske påminnandes om de många krigen med Danmark som så hårt drabbade dessa gamla gränsbygder. I övrigt påträffades ett materiela med sen datering, bl a bestående av några remsöljor, en knapp och en blysmälta. Den största fyndkategorin bestod av ett ganska ansenligt antal av de torterande kapsyler som var i bruk under 1970- och en bit in på 1980-talet. Det grävdes även ett antal sökschakt med grävmaskin nedanför platån. Dessa var helt tomma på såväl fynd som anläggningar.


En av de muskötkulor som påträffades med metalldetektor (foto förf).

I dag skulle jag dock inte sätta en slant på något av alternativen. Resultatet från förundersökningen var nämligen helt igenom negativt. Absolut ingenting kunde påvisas som skulle tyda på någon form av bosättning. En tämligen noggrann avsökning med metalldetektor utfördes av en erfaren detekterare i området runt "borgen". Efter inhämtat tillstånd gicks även själva borplatån över i två korslagda rader med metalldetektor. Det mest spännande som påträffades var dock ett par muskötkulor, kanske påminnandes om de många krigen med Danmark som så hårt drabbade dessa gamla gränsbygder. I övrigt påträffades ett materiela med sen datering, bl a bestående av några remsöljor, en knapp och en blysmälta. Den största fyndkategorin bestod av ett ganska ansenligt antal av de torterande kapsyler som var i bruk under 1970- och en bit in på 1980-talet. Det grävdes även ett antal sökschakt med grävmaskin nedanför platån. Dessa var helt tomma på såväl fynd som anläggningar.

Hur ska vi då tolka detta? Med stor sannolikhet måste vi avskriva anläggningen som resterna av en borg, men samtidigt kan möjligheten inte helt uteslutas, i vart fall inte förrän man har gjort en utgrävning på själva platån. Ingenting talar dock i nuläget för att det är en borganläggning. Man borde i såfall ha hittat något spår av sådana aktiviteter. Något bränt ben, någon keramikskärva, spår av sot och kol eller något litet föremål borde ha funnits även om anläggningen kan ha haft andra funktioner än vara en bosättning. Platån är ändå av viss ålder, den finns nämligen markerad på storskifteskartan över Grisbäck från 1775. Av beskrivningen framgår att den då brukades som betesmark. På den äldsta kartan över Grisbäck från 1694 finns den däremot inte med, men det kan bero på att den inte ansågs ha något specifikt värde. Kan platån kanske ha något med jordbruksverksamhet att göra, för att inhägna boskap eller liknande? Eller rör det sig om en naturformation? Faktum är att vi inte vet.


Detalj ur storskifteskartan över Grisbäck från 1775. "Borgplatån" synlig som en rund ring med nummer 104 ovanför åkergärdet väster om byn. Grisbäcks by är omnämnd första gången 1406. Den hyste på 1500-talet sex hemman och var en av de större i Söderåkra socken. Dagens by ligger på samma läge som på de historiska kartorna och har säkert gjort så sedan medeltiden.

Det mesta tyder på att bygden här ner har förlorat en borg som nu har fallit för en atack från forskningen. Men man ska kanske samtidigt betänka att även ett negativt resultat är ett resultat. Ett tråkigt sådant, men ändå klargörande. På samma gång som vi ställs inför frågan om vad det är vi ser om det inte är en borg. Sådan är nu en gång arkeologin. Den tar och den ger. Besvarar och väcker nya frågor.