(På svenska nedan)
Martin on Aardvarchaeology has now put his one off blog carnival Your nearest site online. Martins idea of this carnival was to let fellow bloggers around the globe describe thire nearest archaeological site, send him a link and then put it all together as a sort of blog event, i e a blog carnival.
10 bloggers responded and now you can read abot their nearest sites throug the links on Martisn blog. I am one of those, as i thought it was a fun idea. I´m also honoured to see that Martin choosed my pic to be the presentation picture of the whole thing. So check it out (see link above)!!
---------
Martin har nu släppt sin engångs bloggkarneval "Your nearest site" online på sin blogg Aardvarchaeology. Iden var att låta andra "medbloggare" i valfri omfattning berätta om den fornlämning som ligger närmast där de bor och sedan slå ihop det hela till en slags "blogg-happening" (det är det som kallas bloggkarneval). Jag tyckte det var en kul ide så jag skickade ett bidrag och så gjorde 9 andra bloggare. Du kan se alla länkarna genom att klicka på de markerade orden Your nearest site i den engelska texten ovan.
Wednesday, July 18, 2007
Monday, July 16, 2007
Pre-history around the corner
Today I will try to blogg in English for the first time. I hope it’ll be understandable… The reason that I do this is that I will submit this entry to the soon uppcoming “your nearest site – carnival” on the Aardvarchaeology blog.
Some year ago I held an outdoor lecture about the area in question, here standing by the finds that the farmers had done on therir fields where the settlements are located. I realized that unfortunatley I have no pic on the actual settlements, but that is just some fields anyway, looking like every other fields.
One of the nearest archaeological sites of where I live (or actually where I used to live) is a couple of settlements lying more or less outside the door of my parents house south of the small village Bergkvara along the South-east coast of Småland in southern Sweden. The sites are known by the National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet) as nr 256 and 257 and they consist of a fairly large number of ancient artefacts ploughed up by the farmers owning the land. Most of the finds belongs to the Stone Age and are of types that can be dated to between ca 8300-1800 BC. But there are also a few artefacts that belongs to the Bronze Age and early Iron Age 1800-500 BC and 500 BC – 400 AD. The presence of those latter periods is also supported by the existence of a Bronze Age cairn and a small Iron Age cemetery close nearby. There are also a lot of stray finds from the Stone Age in the surroundings.
None of the places has ever been excavated. Although I had the opportunity to do some field surveys in the area a few years ago. This resulted in one new settlement (registered under number 78 by the Board). The finds consisted of more than 200 knapped flint pieces mostly of a certain flint type named “Kristianstad flint” after the region in north east Scania where it originally came from. Among the finds where a transverse arrowhead, some scrapers, a very small fragment of a flint axe, a part of a grindstone used for stone axes and more. The finds may be dated to around 4000 BC or some time later.
Together all the settlements, stray finds and graves shows that the area has been fairly intensively used under several periods under a very long time, from the latest part of the Mesolitic to early Iron Age or even further if you count the present farms, which are probably of medieval origin. That is a time span of some 6000 years – at least. Under the period around 4000 BC the area might even have had some sort of central function in the society of the time.
Although this place does not contain any spectacular finds, no gold, no fancy stuff, I still think it’s pretty cool. Especially as it is really to live with pre-history around the corner.
Some year ago I held an outdoor lecture about the area in question, here standing by the finds that the farmers had done on therir fields where the settlements are located. I realized that unfortunatley I have no pic on the actual settlements, but that is just some fields anyway, looking like every other fields.
One of the nearest archaeological sites of where I live (or actually where I used to live) is a couple of settlements lying more or less outside the door of my parents house south of the small village Bergkvara along the South-east coast of Småland in southern Sweden. The sites are known by the National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet) as nr 256 and 257 and they consist of a fairly large number of ancient artefacts ploughed up by the farmers owning the land. Most of the finds belongs to the Stone Age and are of types that can be dated to between ca 8300-1800 BC. But there are also a few artefacts that belongs to the Bronze Age and early Iron Age 1800-500 BC and 500 BC – 400 AD. The presence of those latter periods is also supported by the existence of a Bronze Age cairn and a small Iron Age cemetery close nearby. There are also a lot of stray finds from the Stone Age in the surroundings.
None of the places has ever been excavated. Although I had the opportunity to do some field surveys in the area a few years ago. This resulted in one new settlement (registered under number 78 by the Board). The finds consisted of more than 200 knapped flint pieces mostly of a certain flint type named “Kristianstad flint” after the region in north east Scania where it originally came from. Among the finds where a transverse arrowhead, some scrapers, a very small fragment of a flint axe, a part of a grindstone used for stone axes and more. The finds may be dated to around 4000 BC or some time later.
Some of the flints from the field survey.
Together all the settlements, stray finds and graves shows that the area has been fairly intensively used under several periods under a very long time, from the latest part of the Mesolitic to early Iron Age or even further if you count the present farms, which are probably of medieval origin. That is a time span of some 6000 years – at least. Under the period around 4000 BC the area might even have had some sort of central function in the society of the time.
Although this place does not contain any spectacular finds, no gold, no fancy stuff, I still think it’s pretty cool. Especially as it is really to live with pre-history around the corner.
Friday, July 06, 2007
Stenen i tornet
I ett rum i tornet på Söderåkra kyrka står en gammal sten undanställd. Vid första anblicken en vanlig gråsten, men vid närmare påseende påtagligt kvadratisk och försedd med en uthuggen fris. Inte många känner till stenens existens och ännu färre känner antagligen till dess historia.
Stenen som nu förvaras i Söderåkra kyrkas torn. (Foto: Östen Jannert, Söderåkra Hembygdsgille).
För nästan 80 år sedan, närmare bestämt våren 1929 pågick arbetet med att utvidga kyrkogården åt öster. För arbetet hade ett åkerstycke som tidigare hört till Kollinge gård tagits i anspråk. Medan arbetarna höll på att chakta markområdet stötte de på en grundmur till en bygnad ungefär en halvmeter under jordytan. Arbetet avbröts och landsantikvarien i Kalmar, Manne Hofrén, tillkallades. En förmodligen inte särdeles noggran undersökning vidtog och i en mycket summarisk rapport till Riksantikvarien konstaterade Hofrén att det man hittat var källaren till ett hus. Källaren hade varit uppförd i gråsten och mätt ca 6x8 meter i storlek. Vid nordvästra hörnet fanns en trappa som bestod av tre kalkstensflisor och en av hörnstenarna vid trappan var den sten som nu står i kyrkans torn. I övrigt var det enda fynd som gjordes en liten hästsko. Efter undersökningen konstaterade Hofrén att källarmurarna "äro till avgörande hinder" och tillstånd gavs att ta bort lämningarna.
Vad det kunde ha varit för byggnad kunde aldrig utrönas, Hofrén kunde inte finna några uppgifter varken i arkiven eller hos lokalbefolkningen. Det kan antyda att lämningarna varit av hög ålder. Den dekorerade stenen är medeltida, men om det även gäller byggnaden kan inte avgöras. Sannolikt kommer stenen från den medeltida kyrkan i Söderåkra som anses uppförd under 1200-talet men revs på 1700-talet för att ersättas av den nuvarnde. Stenens placering vid källartrappen skulle då var sekundär. Men det är naturligtvis omöjligt att veta om den hamnade där i samband med att medeltidskyrkan revs eller om det skedde tidigare. På historiska kartor från 1820-talet finns ingen byggnad markerad inom det aktuella området, det utgjordes istället av åkermark.
Den medeltida kyrkan som revs på 1790-talet. Teckning av P Frigelius 1749.
Stenen med sin uthuggna fris har motsvarigheter i huggstensdetaljer från kyrkorna i Halltorp och Kläckeberga. Båda dessa kyrkor uppfördes under 1200-talet och har varit mycket ovanliga byggnader. Båda kyrkorna hade flera våningar, både under och över själva kyrkorummet. Det mesta tyder på att deras byggnadsskede kan knytas till lokala storgårdar. I Kläckeberga har dessutom ett helt gårdskomplex från medeleltiden undersökts direkt norr om kyrkan. Den medeltida kyrkan i Söderåkra har av äldre teckningar att döma inte varit helt olik kyrkorna i Halltorp och Kläckeberga. Kanske ett liknade skeende kan anas här och möjligheten finns naturligtvis att den påträffade källaren kan ha utgjort en del av en försvunnen medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan. En annan gissning anger att det möjligen skulle röra sig om resterna av ett gilleshus då det ska finnas uppgifter om ett medeltida gille i Söderåkra. Möjligheten att kontrollera det försvann desvärre med beslutet att rasera lämningarna på 1920-talet.
Kunskapen om medeltidens Söderåkra är mycket liten. I ett brev som kanske kan dateras till 1507 omtalas en Jeppe i Söderåkra och 1508 daterar Hemming Gadd två brev i Söderåkra där han också har mottagit brev från riksföreståndaren Svante Nilsson. På 1530-40-talen fanns bara två hemman i byn, det ena var klockarens går och det andra ett kronohemman. Därutöver fanns en utjord och en kvarn. Det är en märkligt blygsam bebyggelse för en kyrkby och sockencentrum. Men som redan nämnts kan det ha funnits ytterligare bebyggelse vid tiden då kyrkan bygdes och som försvunnit före 1500-talet. Den påträffade källaren och förhållandet i Kläckeberga styrker möjligheten. Förekomsten av utjordar kan också enligt flera forskare tolkas som spår av under medeltiden ödelagd bebyggelse.
Lämningarna antyder i vilket fall att kyrkonas närmiljöer ofta är förbisedda ur ett antikvariskt perspektiv. Det finns uppenbarligen all anledning att uppmärksamma dessa områden t ex när mark ska exploateras. I Söderåkra finns bara stenbumlingen i tornet kvar, som en nästan bortglömd ledtråd till hur den tidiga medeltidens Söderåkra kan ha gestaltat sig och varit organiserat.
Stenen som nu förvaras i Söderåkra kyrkas torn. (Foto: Östen Jannert, Söderåkra Hembygdsgille).
För nästan 80 år sedan, närmare bestämt våren 1929 pågick arbetet med att utvidga kyrkogården åt öster. För arbetet hade ett åkerstycke som tidigare hört till Kollinge gård tagits i anspråk. Medan arbetarna höll på att chakta markområdet stötte de på en grundmur till en bygnad ungefär en halvmeter under jordytan. Arbetet avbröts och landsantikvarien i Kalmar, Manne Hofrén, tillkallades. En förmodligen inte särdeles noggran undersökning vidtog och i en mycket summarisk rapport till Riksantikvarien konstaterade Hofrén att det man hittat var källaren till ett hus. Källaren hade varit uppförd i gråsten och mätt ca 6x8 meter i storlek. Vid nordvästra hörnet fanns en trappa som bestod av tre kalkstensflisor och en av hörnstenarna vid trappan var den sten som nu står i kyrkans torn. I övrigt var det enda fynd som gjordes en liten hästsko. Efter undersökningen konstaterade Hofrén att källarmurarna "äro till avgörande hinder" och tillstånd gavs att ta bort lämningarna.
Vad det kunde ha varit för byggnad kunde aldrig utrönas, Hofrén kunde inte finna några uppgifter varken i arkiven eller hos lokalbefolkningen. Det kan antyda att lämningarna varit av hög ålder. Den dekorerade stenen är medeltida, men om det även gäller byggnaden kan inte avgöras. Sannolikt kommer stenen från den medeltida kyrkan i Söderåkra som anses uppförd under 1200-talet men revs på 1700-talet för att ersättas av den nuvarnde. Stenens placering vid källartrappen skulle då var sekundär. Men det är naturligtvis omöjligt att veta om den hamnade där i samband med att medeltidskyrkan revs eller om det skedde tidigare. På historiska kartor från 1820-talet finns ingen byggnad markerad inom det aktuella området, det utgjordes istället av åkermark.
Den medeltida kyrkan som revs på 1790-talet. Teckning av P Frigelius 1749.
Stenen med sin uthuggna fris har motsvarigheter i huggstensdetaljer från kyrkorna i Halltorp och Kläckeberga. Båda dessa kyrkor uppfördes under 1200-talet och har varit mycket ovanliga byggnader. Båda kyrkorna hade flera våningar, både under och över själva kyrkorummet. Det mesta tyder på att deras byggnadsskede kan knytas till lokala storgårdar. I Kläckeberga har dessutom ett helt gårdskomplex från medeleltiden undersökts direkt norr om kyrkan. Den medeltida kyrkan i Söderåkra har av äldre teckningar att döma inte varit helt olik kyrkorna i Halltorp och Kläckeberga. Kanske ett liknade skeende kan anas här och möjligheten finns naturligtvis att den påträffade källaren kan ha utgjort en del av en försvunnen medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan. En annan gissning anger att det möjligen skulle röra sig om resterna av ett gilleshus då det ska finnas uppgifter om ett medeltida gille i Söderåkra. Möjligheten att kontrollera det försvann desvärre med beslutet att rasera lämningarna på 1920-talet.
Kunskapen om medeltidens Söderåkra är mycket liten. I ett brev som kanske kan dateras till 1507 omtalas en Jeppe i Söderåkra och 1508 daterar Hemming Gadd två brev i Söderåkra där han också har mottagit brev från riksföreståndaren Svante Nilsson. På 1530-40-talen fanns bara två hemman i byn, det ena var klockarens går och det andra ett kronohemman. Därutöver fanns en utjord och en kvarn. Det är en märkligt blygsam bebyggelse för en kyrkby och sockencentrum. Men som redan nämnts kan det ha funnits ytterligare bebyggelse vid tiden då kyrkan bygdes och som försvunnit före 1500-talet. Den påträffade källaren och förhållandet i Kläckeberga styrker möjligheten. Förekomsten av utjordar kan också enligt flera forskare tolkas som spår av under medeltiden ödelagd bebyggelse.
Lämningarna antyder i vilket fall att kyrkonas närmiljöer ofta är förbisedda ur ett antikvariskt perspektiv. Det finns uppenbarligen all anledning att uppmärksamma dessa områden t ex när mark ska exploateras. I Söderåkra finns bara stenbumlingen i tornet kvar, som en nästan bortglömd ledtråd till hur den tidiga medeltidens Söderåkra kan ha gestaltat sig och varit organiserat.
Tuesday, July 03, 2007
Karttjänst för fornlämningar i Kalmar län
WebHGIS är namnet på en ny söktjänst där man kan se alla registrerade fornlämniongar i Kalmar län utmärkata på kartor. Tjänsten tillhandahålls av länsstyrelsen i Kalmar län och kan nås via deras hemsida eller genom att klicka på ordet WebHGIS som inleder denna text.
Kartorna har flera olika funktioner. Man kan zooma in och ut, välja de områden man vill titta på, sortera mellan att se "punkt" (enstaka fornlämningar eller lösfynd), "linje" och "yta" (fler fornlämningar eller fornlämning som täcker större yta, t ex en boplats). Det är också möjligt att klicka på fornlämningsmarkeringarna på kartan och bli direktlänkad till det digitala fornminnesregistret FMIS, som tillhandahålls av Riksantikvarieämbetet. Kartorna går även att skriva ut. Bland mycket annat.
Detta är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av eller på något sätt vill bedriva forskning som berör fornlämningarna i Kalmar län. All heder åt länsstyrelsen för den här möjligheten!
Så gå nu dit, utforska tjänstens möjligheter och gläd dig sedan åt denna resurs! (Obs: tjänsten kan vara periodvis beroendeframkallande för fornminnesnördar).
Kartorna har flera olika funktioner. Man kan zooma in och ut, välja de områden man vill titta på, sortera mellan att se "punkt" (enstaka fornlämningar eller lösfynd), "linje" och "yta" (fler fornlämningar eller fornlämning som täcker större yta, t ex en boplats). Det är också möjligt att klicka på fornlämningsmarkeringarna på kartan och bli direktlänkad till det digitala fornminnesregistret FMIS, som tillhandahålls av Riksantikvarieämbetet. Kartorna går även att skriva ut. Bland mycket annat.
Detta är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av eller på något sätt vill bedriva forskning som berör fornlämningarna i Kalmar län. All heder åt länsstyrelsen för den här möjligheten!
Så gå nu dit, utforska tjänstens möjligheter och gläd dig sedan åt denna resurs! (Obs: tjänsten kan vara periodvis beroendeframkallande för fornminnesnördar).
Subscribe to:
Posts (Atom)