Hitta historien i landskapet

På lördag (26/4) är det åter dags för min årliga vårföreläsning i regi av Söderåkra Hembygdsgille. I år blir det dessutom 10-årsjubileum! En grå dag i maj 2004 började det och sedan dess har det varit ett återkommande evenemang. Ett antal platser i Söderåkra socken har besökts och belysts. Jag tror det mestadels har varit uppskattat bland dem som kommit för att lyssna.

Årets upplaga då: först lite praktiska detaljer. Lördagen den 26 april klockan 10:00, samling på parkeringen vid Bergkvara kapell. Räkna med att det hela nog kommer att ta ett par timmar i anspråk. Det blir en del transportsträckor och fikapaus. Du får ta med eget fika, i övrigt är allt gratis.

Vad ska vi göra då? Jo årets upplaga av vårföreläsningen blir lite annorlunda. Det blir inte en rakt-upp-och-ner-förelsäning. Snarare en minikurs i hur man hittar historien i landskapet, exemplifierat med de två byarna Bockekulla och Kärrabo i södra sockendelen (några kilometer söder om Bergkvara). Jag kommer att presentera några olika typer av källmaterial och vad de kan berätta om landskapet och människorna som bott i det. Men också det viktigaste, nämligen landskapet i sig självt och de lämningar som människorna har avsatt där. Tanken är att åhörarna inte bara ska vara passiva lyssnare utan själva vara delaktiga i tolkandet. Detta är ett nytt grepp för mig så jag vet inte hur det kommer att bli. Förhoppningsvis ska det bli bra!

Alla är som vill är hjärtligt välkomna!

Dagens idyll och gårdagens hårda verklighet

När man vandrar runt i naturen stöter man allt som oftast på lämningar av mänsklig aktivitet. Åtminstone om man är lite observant och måhända behövs det ibland en viss förmåga att "läsa landskapet". Hemma i mitt eget barndomsland söder om Bergkvara finns det en del lite mystiska miljöer som ingen verkar ha lagt märke till förut. Jag har i alla fall inte hört eller sett något om dessa platser tidigare.

På en av dessa mina vandringar längs kusten söder om Berrgkvara på marker som hör till byarna Kärrabo och Skällenäs fann jag några konstruktioner belägna invid en (senare?) stenmur och med utsikt ut över Kalmarsund. Det ser ut att vara ett par små jordkulor eller backstugor av något slag, tämligen små men ganska påtagliga. De är uppbygda av sten och jordvallar med en öppning i ena hörnet som väl markerar ingången. I anslutning till dem finns spåren av en stenskodd brunn. Allt ser så idylliskt ut men verkar vittnar om en tillvaro långt ifrån idyll.

Vilka bodde en gång här? Eller har de haft någon annan funktion? Något som har med djurhållning att göra eller liknande? Eller ska man tolka det som ett littet fiskeläge med tanke på närheten till havet? Ja, vem vet. Men kanske någon i läsekretsen vet något eller har sett några liknande lämningar?

Vid strandkanten

Det finns knappast någon plats i det moderna samhället där det inte har funnits människor förut. Och överalt finns det spår efter deras olika aktviteter. Somliga lämningar är mäkvärdigare än andra och får uppmärksamhet blir ibland markerade som sevärdheter. Andra uppmärksammas sällan eller aldrig. De flesta lämningarna ligger under jord eller vatten och syns inte. Den största delen av de lämningarna är ännu inte upptäckta.

Vid våra kuster finns många spår av olika aktiviter som ägt rum för mer eller mindre länge sedan. När jag en gång promenerdade runt Kärraboviken i södra delen av Möre, i mitt gamla barndomsland blev detta extra tydligt. Det var lågvatten och jag noterde att det vimlade av diverse stenrevlar längs strandkanten, mellan stranden och de små öarna som ligger i viken och även längs öarnas strandkanter.

På den första bilden ser vi ett antal stenrader som antagligen är någon typ av båtplatser. Antningen fundament till bryggor eller kansle mer troligt så kallade "båtkåser", där man dragit in och förtöjt båten mellena två stenrader. Deras ålder är omöjlig att säga något om, kanske de inte är så väldigt gamla.

På den andra bilden ser vi en stenrad utlagd mellan land och en liten ö. Vad den har haft för funktion vet jag inte. Kanhända har den haft något med fiske att göra? Många av gårdarna längs kusten hade fiskerättigheter som kan beläggas åtminstone från 1500-talet och framåt. Att dessa fisken var viktiga förstår man av att de nogrant redovisats och titt som tätt var föremål för diverse tvister. Byarna Kärrabo och Skällenäs som ägde marken runt viken hade båda fisken här, bl a vid den udde som kallas Tokholmen. Bilden är tagen vid Tokholmens norra sida. Spår av fiskeriaktiviteter är annars mestadels så kallade ålabrorar, långa stenrevlar som löper från land och rakt ut i vattnet. Vid dessa fäste man ryssjor i vilka man fångade fisken. Somliga av dessa ålabroar var ibruk ända fram till 1920-talet, då de ersattes av ålbottengarnen.

På den sista bilden, som är tagen på andra sidan Tokholmen, mot Skeppevik, ser vi lämningarna efter vad som enligt uppgift är en gammal varvsplats från 1800-talet. Bondeseglationen var under 1800-talet och början av 1900-talet en stor näring i kustbygderna, framför allt i och kring de små köpingar som här och var växte fram. I detta fall var det Bergkvara som, beläget någon kilometr norrut. Möjligen är platsen identisk med det varv som omtalas i Skeppevik där åtmistone att par skutor byggdes, skonerten Twänne Bröder 1849 och slupen Charlotta 1862.

I alla tider har det havet kan ge varit viktigt för människorna längs kusten. Längs de nuvarande kustbanden kan vi ännu se spåren av en del av dessa aktviteter som tidsmässigt sträcker sig från medeltid och fram till 1900-talet. Även dessa lämningar förtjänar att lyftas fram som källor till kunskap om hur det var förr och som trevliga inslag i landskapet.

Pre-history around the corner

Today I will try to blogg in English for the first time. I hope it’ll be understandable… The reason that I do this is that I will submit this entry to the soon uppcoming “your nearest site – carnival” on the Aardvarchaeology blog.


Some year ago I held an outdoor lecture about the area in question, here standing by the finds that the farmers had done on therir fields where the settlements are located. I realized that unfortunatley I have no pic on the actual settlements, but that is just some fields anyway, looking like every other fields.

One of the nearest archaeological sites of where I live (or actually where I used to live) is a couple of settlements lying more or less outside the door of my parents house south of the small village Bergkvara along the South-east coast of Småland in southern Sweden. The sites are known by the National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet) as nr 256 and 257 and they consist of a fairly large number of ancient artefacts ploughed up by the farmers owning the land. Most of the finds belongs to the Stone Age and are of types that can be dated to between ca 8300-1800 BC. But there are also a few artefacts that belongs to the Bronze Age and early Iron Age 1800-500 BC and 500 BC – 400 AD. The presence of those latter periods is also supported by the existence of a Bronze Age cairn and a small Iron Age cemetery close nearby. There are also a lot of stray finds from the Stone Age in the surroundings.

None of the places has ever been excavated. Although I had the opportunity to do some field surveys in the area a few years ago. This resulted in one new settlement (registered under number 78 by the Board). The finds consisted of more than 200 knapped flint pieces mostly of a certain flint type named “Kristianstad flint” after the region in north east Scania where it originally came from. Among the finds where a transverse arrowhead, some scrapers, a very small fragment of a flint axe, a part of a grindstone used for stone axes and more. The finds may be dated to around 4000 BC or some time later.

Some of the flints from the field survey.

Together all the settlements, stray finds and graves shows that the area has been fairly intensively used under several periods under a very long time, from the latest part of the Mesolitic to early Iron Age or even further if you count the present farms, which are probably of medieval origin. That is a time span of some 6000 years – at least. Under the period around 4000 BC the area might even have had some sort of central function in the society of the time.

Although this place does not contain any spectacular finds, no gold, no fancy stuff, I still think it’s pretty cool. Especially as it is really to live with pre-history around the corner.

Vad för slag av beslag?

När man är ute på åkrarna och klafsar som jag så hittar man ibland en del lustiga saker som man kan vrida och vända på i evigheter utan att komma fram till vad det är. Ofta är det mest sentida skräp som kanske visar sig vara en trasig bit från något jordbruksredskap eller liknande. Men understundom kan det vara fråga om saker som nog kan vara av tämligen hög ålder och representera någon form av mänskliga aktiviteter för länge sedan. Sådana vi kallar "arkeologiska fynd".

För något år sedan gjorde jag en hastig inventering av en åker i Södra Möre. Resultatet var magert och bestod av en handfull flintbitar, något glasfragment och ett litet metallbleck med två "knoppar" på ena sidan.

Beslaget i fråga, fram och baksida. (Foto: förf.).

Det är det lilla metallblecket som jag är intresserad av. Det är uppenbarligen någon typ av beslag. Det är ca 2 x 1,5 cm stort, tillverkat av en ljus metall (silver??) och täckt av ett lager stenhård ingrodd jord. "Knopparna" eller "piggarna" på baksidan är naturligtvis till för att kunna fästa beslaget vid något föremål. Framsidan är dekorerad med en u-formad figur som omsluter ett klot omgivna av en tjock ram. Utanför ramen är en pärlbård och slutligen ytterligare en ram som utgör beslagets kanter, med en lätt avfasning utåt.

De enda fornlämningarna i direkt närhet till åkern är ett område med odlingslämningar och ett äldre gårdsläge, känt via historiska kartor sedan början av 1700-talet och övergivet före 1845. Ortnamnet är känt sedan 1530-talet. På lite längre avstånd finns boplatslämningar av stenålderskaraktär och ett litet gravfält från järnåldern.

Vad jag kort och gott vill veta är om någon vet vad det är för ett beslag. Har någon kanske stött på något liknande nån gång? Hur gammalt kan det vara? Alla tankar, idéer eller identifikationer emottages med största tacksamhet!

Historiska kartor på nätet

Lantmäteriet har nyligen lanserat sin nya söktjänst över historiska kartor. Numera är det möjligt att se kartor i fullskärmsformat med möjlighet att zooma. En oerhörd förbättring från den tidigare varianten där man kunde se kartan i ett ca 5x5 cm stort fönster.

Storskifteskarta över Kärrabo, Söderåkra socken, Kalmar län 1799. Denna bild är emellertid tagen på den gamla goda tiden när man kunde gå till lantmäteriets lokalkontor och titta på de riktiga kartorna så mycket man ville, helt gratis.

Det finns stora mängder av historiska kartor från svenska gårdar, byar, städer, socknar och så vidare. Dessa kartor framställdes från 1600-talet och framåt och ger en god bild av hur det äldre landskapet såg ut. I kartorna gömmer sig dessutom ofta strukturer som kan vara betydligt äldre än själva kartan. Ett ovärerligt källmaterial för alla som forskar kring eller är intresserade av det äldre kulturlandskapet ur olika apekter. Äntligen en sökfunktion värd namnet, beröm till Lantmäteriet för detta!

Får man inte nog av att se kartorna på dataskärmen så kan man köpa dem digitalt eller som papperskopia. Det kan dock vara tämligen kostsamt. Skriva ut kartor ska man enligt sidan inte kunna. För den som vill göra mer gedigna forskningsarbeten är det fortfarande lite knepigare. Och dyrare. Det är mindre bra.

Länk till Lantmäteriets tjänst Historiska kartor HÄR . Kalmar län har för övrigt bra täckning av scannade kartor. Så det är bara att söka på, det finns mycket spännande att upptäcka! (Det krävs att man laddar ner ett så kallat plugin-pogram först, men det kan man enkelt göra utan kostnad). Själv fann jag sökalternativet "Avancerad sökning" enklast att använda.