Föreläsning i Kabbetorp

En vårföreläsning utomhus i regi av Söderåkra Hembygdsgille börjar så smått bli en tradition. Det är fjärde året i rad jag håller låda nu. I år kommer detta evenemang att gå av stapeln i Kabbetorp lördagen den 17 maj. Kabbetorp är beläget vid väg E 22 halvannan mil söder om Bergkvara (i sin tur beläget drygt 4 mil söder om Kalmar).

Kabbetorp bjuder på en fornlämningsmiljö med ursprung huvudsakligen i bronsålder, med flera rösen, stensättningar och kvadratiska stensättningar. De senare tolkas understundom som 'kulthus' och anses representera bronsålderns sociala och religiösa elit. Hur det än må vara med detta så är det i alla fall en trevlig miljö och det brukar bli några trevliga - och till min glädje ganska uppskattade - timmars föreläsning, prat och fika. Förra året kryddades föreläsningarna dessutom av mitt paradfynd av Terra Sigillata, det femte i sitt slag i Sverige. Att något liknande dyker upp i år är inte speciellt sannolikt, men man vet ju aldrig. I vilket fall kommer jag att berätta om de olika fornlämningarna och vad man kan utläsa ur dessa, det blir som sagt fokus på bronsålder, men även lite medeltid och annat smått och gott lär komma in på något hörn.

Alla som är intresserade är hjärtligt välkomna att vara med. Samling kommer att ske vid Grisbäcks väderkvarn kl 10:00. Jag är medveten om att eventuella "utsocknes" kan ha något svårt att hitta till Grisbäcks väderkvarn, men det är inte jag som valt denna mötesplats. För att hitta dit följer man väg E 22 till man en dryg halvmil söder om Bergkvara ser en avtagsväg mot Grisbäck. Snart nog kommer man att se en väderkvarn och när man tagit sig till den är man framme. Det är ganska enkelt, så låt er inte avskräckas. Jag önskar alla intresserade hjärtligt välkomna!

Bilden ovna föreställer en av de kvadratiska stensättningarna i Kabbetorp (Raä 53) som det såg ut på 1930-talet. Bilden är från den första fornminnesinventeringen i Söderåkra socken som leddes av Erik Bellander, vilken också har tagit bilden. (Ur Söderåkra Hembygdsgilles arkiv).

Från en nyligen avslutad utgrävning i Resmo på Öland

Som jag vid några tillfällen berättat har under det senaste året flera utgrävningar givit spännande fynd från stenåldern på Öland. Nyligen avslutades ännu en intressant utgrävning vid Resmo på södra Öland. Idag gästbloggar undersökningens grävledare, Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog vid Kalmar läns museum om resultaten i ett inlägg som jag har den stora glädjen att få presentera här nedan:

--------------------------------------------

Som inbiten stenåldersarkeolog och Ölands-disputerad är det väldigt roligt att jobba i Kalmar län. Ännu mer smaskigt blir det när man hittar, och får möjlighet att undersöka, en fyndrik tidigneolitisk trattbägarboplats i Resmo på sydvästra Öland. Just det här har jag haft nöjet att få uppleva under de senaste par månaderna.

Boplatsen upptäcktes under slutet av februari i samband med en förundersökning inför planerad villabebyggelse. Platsen i fråga är belägen i en västsluttning upp mot landborgen, på ca 37-41 m ö h ungefär 400 m NV om Resmo kyrka och 250 m NV om den nordligaste av de fyra megalitgravarna i området. Det faktum att en dös och tre gånggrifter finns på Öland, alla dessutom i Resmo socken och tre av dem tätt samlade i Mysinge några km söder om kyrkan, har allt sedan den sydligaste graven undersöktes för precis 100 år sedan (se T J Arne i Fornvännen 1909) varit föremål för mycket diskussion om inflytande från danskt och skånskt håll i samband med jordbrukets introduktion i området. I samband med länsmuseets stora stenåldersinventering på Öland under 1990-talet påträffades ett mycket stort antal förmodade boplatser, inte minst i Mörbylångadalen nedanför megalitgravarna. På ett flertal av platserna påträffades slipade flintavslag och yxfragment, vilka antydde en samtidighet mellan boplatserna och megalitgravarna. Tills för några veckor sedan hade emellertid ingen mer omfattande arkeologisk undersökning utförts av en trattbägarboplats på Öland, vilket gör resultaten från den här aktuella undersökningen mycket intressanta.

Förundersökningen kunde i nordöstra hörnet av området påvisa ett fyndrikt kulturlager innehållandes flinta, brända ben och stora mängder keramik, den senare karaktäriserad av snördekorerade trattbägare. På de västra delarna av undersökningsområdet, till synes rumsligt avskiljt från det fyndrika kulturlagret, framkom anläggningar och kulturlager av helt annan karaktär och som inledningsvis förmodades vara yngre än neolitikum. Anläggningarna utgjordes här av stora gropar, några stolphål och en härd. Längst i väster fanns dessutom ett kulturlager innehållandes ytterst få fynd av flinta och keramik. Inga typologiskt daterbara fynd framkom i områdets västra del under förundersökningen.

Inför slutundersökningen gjordes i samråd med länsstyrelsen bedömningen att störst kunskapspotential låg i de tidigneolitiska lämningarna, inte minst med tanke på relationen till omgivande lämningar. På de västra lägre belägna delarna av området var strategin att bana av kring de mest anläggningstäta områdena samt mäta in och snitta ett urval anläggningar, medan det neolitiska kulturlagret i nordöst skulle banas av och avgränsas, undersökas med provrutor och slutligen schaktas bort i syfte att få fram underliggande anläggningar.


Kulturlagret i nordöst sett från söder

Kulturlagret i nordöst visade sig vara mycket fyndrikt, omkring 0,1-0,25 m tjockt och innehålla framförallt stora mängder homogent formgiven trattbägarkeramik, nästan uteslutande dekorerad med snörintryck under mynningen. Typologiskt bör denna keramik kunna dateras till tidigneolitikums andra hälft (ca 3600-3300 f Kr), kanske även delar av den första. Flintan domineras av sydskandinavisk flinta, och innefattar bland annat ett antal fragment av slipade yxor, ett par skrapor samt en tvärpil.


Fragment av slipad flintyxa

Anläggningarna och kulturlagret på de lägre liggande delarna i väst visade sig vara mer intressanta och kluriga än vad som först verkade vara fallet. Stora gropar på rad, med ordentliga härdar intill liksom spridda stolphål och generellt sett få fynd –det var inte lätt att bena ut vad som hänt på platsen och när. Först mot mitten av sista veckan dök de första daterbara fynden upp, i form av stora mängder snördekorerad trattbägarkeramik i en av de stora groparna. Formgivningen är identisk med den som är rikligt representerad i kulturlagret i nordöst, vilket tyder på att lämningarna i hela området troligen ska betraktas som samtida trots sina markanta olikheter i karaktär och innehåll.


Snördekorerad trattbägarkeramik, preliminärt daterad till TNII

I samma stora grop påträffades även fyra kindtänder av ko, vilket om den typologiska och kontextuella dateringen stämmer utgör de äldsta fynden av nötboskap i Kalmar län så långt.

Tänderna från Kalmar läns kanske äldsta ko penslas fram

I ytterligare en anläggning på den västra ytan hittades snördekorerad trattbägarkeramik, och under inomhusarbetet är det nu en stor utmaning att klura ut vad de sinsemellan mycket olikartade, men av allt att döma samtida, ytorna inom området representerar.

Under två dagar i början av grävningen hade vi besök av Sveriges television, som filmade inför ett halvtimmesprogram om TRB och GRK (once in a lifetime!) som ska sändas i Vetenskapsmagasinet den 6e maj. Håll utkik!

Sveriges Television på besök i Resmo

Väl mött,

Ludde Papmehl-Dufay

Borgsällskapet

För alla som är intresserade av gamla borgar av alla de slag finns nu en trevlig Internet-sida att tillgå. Det är Borgsällskapet (eller Sällskapet för svenska borgstudier) som lanserat en ny hemsida. Sällskapets syfte är att främja svensk forskning kring borgar och äldre befästningsverk, vara ett forum för forskare och en resurs för alla som är intresserade av borgar.

För närvarande kan man på sidan bl a söka efter olika typer av borgar och befästningar via karta och bli länkad till Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, finna en gedigen lista med borg-litteratur samt hitta flera intressanta länkar i ämnet.

Bilden ovan visar lämningarna av Turestorps borg i Skåne. (Foto: förf.).

Försvarskyrkor, finns de?

"Nättidskriften" InfoArtefact presenterar månadsvis nyheter och fakta om arkeologi i Sverige och i världen. I år firar InfoArtefact 10-årsjubileum och det högtidlighåller man genom att visa olika inslag från första årgången, 1998. Förutom det läskiga faktum att det har gått 10 år sedan 1998, året då jag läste D-kurs i arkeologi på Högskolan på Gotland med många trevliga minnen som följd. Och en del kunskap får man hoppas. Ja, förutom detta så kan sådana här tillbakablickar vara intressanta och roliga.

I aprillupplagan kan man läsa ett litet debattinlägg i form av en intervju med Torbjörn Sjögren (nu stiftsantikvarie vid Växjö stift) och Marit Anglert (mig veterligen fortfarande doktorand i medeltidsarkeologi - eller historiska arkeologi som det heter nu mera) angående de så kallade "försvarskyrkorna", som det ska finnas gott om i Möre och på Öland. Idag är det inte många som tror på försvarskyrkan som existerande fenomen längre. 1998 var den ståndpunkten inte fullt lika okntroversiell, även om den framförst betydligt tidigare. Texten kan läsas på InfoArtefacts sida under menyrubriken Inblick. Tyvärr verkar texten inte ha någon egen adress, så passa på, när aprill är till ända är texten förmodligen inte tillgänglig längre!

Jag har för övrigt ägnat mig själv en del åt dessa kyrkor, som numera brukar kallas "flerfunktionella kyrkor". Bland annat i en magisteruppsats i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet. Min egen åsikt? Ja mycket kortfattat går den ut på att kyrkorna och deras funktioner inte går att generalisera. Dock finns det en tendens, åtminstone för Möres del, som pekar på att de speciella "extrarum" som byggts in i kyrkorna kan knytas till lokala stormannagrupper. Många av de våningar som finns ovanpå kyrkorummen verkar ha varit ett slags representationslokaler. Den monumentala arkitekturen kan ha att göra med symboliska uttryck i en omvälvande tid då en lokal aristokrati höll på att flörlora fotfästet i regionen. Vissa kyrkor kan kanske även knytas till korståg. Men i detalj lär vi aldrig få några fullständiga svar, det saknas allt för mycket kunskap, allt för många pusselbitar är förlorade.